tisdag 20 december 2022

Havsörnens skrik

Foto: adlibris.com/se
Karin Smirnoff har nu tagit över stafettpinnen och skrivit den sjunde boken i Millennium-serien. Jag har inte läst något av henne tidigare så jag hade inga speciella förväntningar utifrån författarskapet. Undrar dock hur länge det ska hållas liv i denna serie. Hur mycket ska Lisbeth Salander och Mikael Blomkvist vara tvungna att genomlida? Även om jag tänker att det som händer i böckerna kan hända i verkligheten, så är det högst osannolikt att allt detta skulle drabba samma personer. Detta faktum har säkert bidragit till att man nu tar in fler familjemedlemmar till huvudpersonerna så att även de kan drabbas av elände.

Mikael Blomkvists dotter Pernilla ska gifta sig, med kommunmannen Henry Salo i Gasskas, uppe i norrland. Mikael åker naturligtvis dit för bröllopet. I samma lilla ort finns trettonåriga Svala, som råkar vara Lisbeths brorsdotter. Lisbeths halvbror Ronald Niedermann är ju redan död och när Svalas mamma försvinner och mormor dör så kontaktas Lisbeth som en möjlig eller tillfällig lösning för flickan. Svala har likheter både med Ronald och Lisbeth, så det är väl ingen underdrift att säga att hennes liv inte varit enkelt och att relationen till Lisbeth inte direkt blir det heller.

Mikaels och Lisbeths vägar möts alltså igen, där uppe i norr. Andra bekanta som även tagit sig dit är Svavelsjö MC. Allt detta, med lite bidragande intriger om en gruva och utbyggnad av vindkraft gör att det blir en hel del att gräva och luska i för Mikael och Lisbeth. Konfrontationer är ju också oundvikliga när man har med Lisbeth att göra. Allt som allt så är det fortfarande spännande och det är öppet för fler böcker. Får se hur länge det kan dröja...
 

söndag 11 december 2022

Hon som måste dö

Foto: adlibris.com/se
Nu har jag plöjt igenom den sjätte Millennium-boken och David Lagercrantz sista; Hon som måste dö. Även här var det många som gav den dåliga recensioner. Jag tycket den var spännande trots det.

Lisbeth bestämmer sig för att hon ska vara katten istället för råttan och ger sig av till Ryssland för att hitta sin tvillingsyster Camilla. Just det där att vara katten visar sig mer problematiskt än Lisbeth kunde föreställa sig. 

I Stockholm hittas en tiggare död, och det som först verkar obetydligt visar sig snart ha stor betydelse för många inflytelserika människor, ända uppe i regeringen. Mikael Blomkvist börjar naturligtvis nysta i händelsen. Han får hjälp både av journalistkollegor, rättsläkare, polis och naturligtvis Lisbeth. Dödsfallet visare sig ha kopplingar till en expedition på Mount Everest och Lisbeths pappas avhopp från GRU i Ryssland till Sverige. Allt hänger samman, och slutet ger läsaren lite hopp om att Lisbeth äntligen ska få någon sorts avslut. 

Hur det blir med det där med avslut får man väl se. Nu har ju en ny författare tagit över serien, så jag utgår från att Lisbeth och Mikael får nya problem att handskas med. Ska ta den boken härnäst så vi får som sagt se...
 

lördag 10 december 2022

Mannen som sökte sin skugga

Foto: adlibris.com/se
Många på Storytel hade gett David Lagercrantz andra bok i Millennium-serien dåligt betyg. Några tyckte tvärt om, men majoriteten av de recensioner som jag såg var dåliga. Trots det drogs jag direkt in i handlingen. 

När boken börjar sitter Lisbeth i fängelse, (i två månader), för sin inblandning  i mordhistorien där den autistiske August var vittne, (i förra boken). I fängelset kommer hon i kontakt med ett annat fall som upprör henne djupt och hon bestämmer sig för att hjälpa Farah, trots att hon då blir fiende till den farliga Benito. 

Lisbeth forskar också vidare i sitt förflutna och det får både henne och Mikael Blomkvist att börja gräva i en historia om forskning som bedrevs på tvillingar. Lisbeth och hennes tvillingsyster Camilla undkom experimentet, men andra gjorde det inte. Man får alltså även följa ett tvillingpar som blev skilda som barn och växte upp i två helt olika fosterfamiljer. Till en början vet vi bara om den ena tvillingen, men efter en stund förstår jag hur det ligger till och jag kan även räkna ut en del av det som sedan händer. 

Denna bok var spännande, men inte så överraskande. Det är Stefan Sauk som läser och jag kan inte säga att jag är helt nöjd med hans prestation. Det går bra så länge han berättar och läser männnens repliker, men så fort det är en kvinna som talar så blir det problem. Han förställer rösten och låter bara fånig. Det är helt klart ett minus. Nu ska jag lyssna på den sjätte boken i serien, David Lagercrantz sista. 


 

tisdag 6 december 2022

Det som inte dödar oss

Foto: adlibris.com/se
För drygt tio år sedan lyssnade jag på Stieg Larssons Millennium-böcker. De var oerhört spännande och väldigt långa. När David Lagercrantz sedan tog över köpte jag hans första bok, men den blev aldrig läst. Nu har tydligen en sjunde bok kommit i serien och det är ännu en gång en ny författare. Denna bok valdes till bokcirkel och eftersom jag inte läst fjärde, femte och sjätte boken var jag ju tvungen att börja där. 

Det som inte dödar oss är alltså den fjärde boken i Millennium-serien, och den första skriven av David Lagercrantz. Jag kommer inte ihåg när jag senast läst en bok, inte lyssnade samtidigt som jag ägnade mig åt annat. Nu läste jag denna bok på två dagar, trots att en av de dagarna var en arbetsdag. Efter en lite seg början så drogs jag in totalt, och kunde inte sluta läsa.

Frans Balder har utvecklat AI-teknologi, men nu lämnat jobbet i USA och återvänt till Stockholm för att ta hand om sin autistiske son August. Lisbeth Salander har tidigare hjälpt honom att ta reda på hur han blev bestulen på sitt arbete. Nu vänder han sig till journalisten Mikael Blomkvist, precis innan helvetet bryter lös.

Det handlar om digital övervakning, industrispionage, stölder, mord och allt däremellan. Det är inte en vacker bild som målas upp av vårt samhälle. Man kan bli skrämd för mindre. Lisbeth är trots sin tjuriga och kärva personlighet den som lyser som rättvisans stjärna, de svagas förkämpe och räddaren i nödens stund. Mikael är hennes ständige försvarare och när hon ber om något så tvekar han inte att rycka ut. De är ett sammansvetsat team trots att de inte verkar ha någon vidare kontakt mellan katastroferna som de hamnar i. 
 

söndag 4 december 2022

Jul i rampljus

Foto: adlibris.com/se
De senaste vintrarna har jag lyssnat på Amanda Hellbergs tidigare böcker i Ulltunasviten. Nu har jag lyssnat på den tredje boken, Jul i rampljus. Karaktärerna från de tidigare böckerna skymtar förbi även om de är äldre nu. Sonen till huvudrollen i förra boken är vuxen nu och vän med denna boks huvudroller.

Året är 1902 och Harriet är en fantastisk sångerska i det lilla teatersällskapet i Ulltuna. Som föräldralös fjortonåring fick hon sin plats i gruppen och träffade den 16-årige pianisten Isak. De blev bästa vänner och Harriet blev ett stort stöd och hjälp för Isak, som är blind. Nu som unga vuxna är det givet för både läsaren och alla runt dem att de är som gjorda för varandra. Deras artisteri är aldrig så bra som när de är tillsammans. Problemet är att det lilla teatersällskapet har svårt att få ekonomin att gå ihop. Av en tillfällighet får de reda på att den mäktige teaterdirektören Josef Ståhl ska ha auditions i Göteborg för att hitta den som ska få spela isprinsessan i hans nya uppsättning. Harriet och Isak beger sig till Göteborg och med hjälp av Anton, som jobbar med scenografin på teatern, lyckas Harriet säkra huvudrollen. 

Sedan blir nog inget som Harriet tänkt sig riktigt. Josef vill ha mer av henne än hon vill ge. Hon blir osäker på Isaks känslor, när hon äntligen kommit underfund med sina egna. Vill hon ens bli en stor kändis? 

Trevlig bok som utspelas i jultid. Lite trivialt är det stundtals och i kärleksscenerna finns något lite onaturligt som får mig att känna mig... jag vet inte riktigt, men kanske obekväm. Jag kan inte komma ihåg att jag tänkte så i de tidigare böckerna, men nu tyckte jag att sexscenerna kändes onödiga och inte bidrog till handlingen på ett naturligt sätt. Trots det en trevlig bok, med mysig julkänsla.
 

söndag 27 november 2022

Bokträdgården i Primrose Hill

Foto: adlibris.com/se
Det är nu en vecka sedan jag lyssnade färdigt på Bokträdgården i Primrose Hill av Sarah Jio. Titeln är verkligen en direktöversättning av den engelska, (är jag rätt så säker på i alla fall). Valentina Baker ärver nämligen ett hus när hennes mamma dör och i bottenvåningen ligger en bokhandel som heter The Book garden, och den ligger i Primrose Hill i London.

Valentinas mamma lämnade familjen när Valentina var 12 år. Hon och hennes pappa lämnade då Kalifornien och flyttade till Seattle. Valentina skrev till sin mamma men fick aldrig något svar. Hennes mamma hade flyttat tillbaka till London och tydligen lämnat allt bakom sig. När Valentina precis håller på att skilja sig så får hon beskedet att hennes mamma dött och lämnat allt till dottern hon inte träffat på så många år. Valentina reser till London och tar över sin mammas bokhandel och lär känna hennes vänner och kunder. Mamman har också lämnat efter sig en skattjakt, som allt eftersom leder Valentina till svaren på frågorna om vad som egentligen hände.

I vartannat kapitel hoppar vi tillbaka i tiden och får följa Eloise, Valentinas mamma, från ungdomen i London, till hemmafrulivet i Kalifornien och slutligen tillbaka i London, förkrossad men med möjlighet att förvekliga sina drömmar. 

Jag tyckte om denna bok. Det var lite extra mysigt att huvudpersonerna älskade böcker och hade en bokhandel. Deras prat om böcker kändes inspirerande. Jag kände också hur jag drogs till London igen. Trots att jag varit där många gånger så vill jag tillbaka. En feel good - bok, med engagerande intrig och en trevlig bokhandel. Rekommenderas varmt.

 

fredag 18 november 2022

Bergens stjärnor

Foto: adlibris.com/se
Det var ett tag sedan jag senast läste något av Jojo Moyes, men när det var min tur att välja bok till bokcirkeln valde jag Bergens stjärnor. Det som drog mig till boken var att den handlade om ridande bibliotekarier. 

Handlinge utspelar sig på 1930-talet. Alice bor i England, men har svårt att passa in i societetslivet och alla dess regler. När amerikanen Bennet friar till henne efter en kort uppvaktning tackar hon ja, och ser fram mot ett nytt liv i Kentucky i USA. Inget blir som hon hoppats. Bennets rika pappa är ständigt med dem, så på den långa resan blir det ingen bröllopsnatt att tala om och när de kommer fram ligger deras sovrum vägg i vägg. Alice passar inte in i den lilla gruvstaden heller. Hon får inga vänner och livet blir rätt så ensamt, eftersom Bennet inte verkar så intresserad av att umgås med henne. 

Allt förändras när några eldsjälar drar igång ett ridande bibliotek. Alice anmäler sig frivillig och blir snart vän med de andra kvinnorna där. Det är dock inte populärt hemma. Hennes svärfar förbjuder henne i princip att umgås med Margery, som leder arbetet på biblioteket, och vill inte att hon ska jobba alls utan vara hemma. Alice vägrar lyda och fortsätter ändå. 

Det är både intressant, gripande och upprörande att läsa om kvinnornas levnadsvillkor och situation på denna tid. Att gå sin egen väg och välja sitt eget liv var minsann inte lätt. Var man dessutom inte vit så blev det ännu värre. Det blir smärtsamt uppenbart när kvinnorna rekryterar afroamerikanska Sophia för att hjälpa till i biblioteket. Hur fattiga arbetare i gruvorna blev behandlade var inte heller något att skryta med. Även om det finns mycket som inte är bra i världen nu så har vi ändå kommit en bra bit sedan denna tid. Det som är så skrämmande är att det verkar som att vi ibland går baklänges nu. Det skrämmer mig verkligen.
 

måndag 31 oktober 2022

Fem år senare

Foto: adlibris.com/se
Just nu kommer jag inte ihåg var jag läste om Rebecca Serles Fem år senare. Det kan ha varit på något bokkonto på Instagram. I vilket fall hade jag den i min bokhylla på Storytel och förra veckan klämde jag in den innan det var dags för bokcirkel igen. Detta är alltså en rätt så kort bok, men trots det rätt så mycket innehåll.

Dannie Kohan är på anställningsintervju för sitt drömjobb, (som hon sedan får). Senare på kvällen friar hennes pojkvän. Allt är alltså perfekt. På kvällen somnar hon och vaknar sedan upp i andra kläder, i en annan lägenhet, i en annan del av New York och med en annan man. Datumet på nyheterna är fem år fram i tiden. Mycket förvirrande! Sedan vaknar hon upp i sitt vanliga liv, i sin vanliga tid, igen. Hon går till en psykolog för att få ordning på sina röriga tankar om det som var en extremt verklig dröm, men lägger det sedan bakom sig. Det vill säga tills det gått fyra och ett halvt år och hon blir presenterad för mannen i drömmen. Vad är det som händer egentligen och vad kan hon göra åt det?

Jag gillade denna bok. Den var underhållande på flera sätt. Man undrade hur allt skulle sluta och det blev en överraskning. Det är roligt när man inte kan räkan ut hur det ska lösa sig. I denna bok passade det utmärkt att man inte förstod. Dessutom blev innehållet allvarligare och starkare än jag hade väntat mig. Jag hade nog väntat mig en mer alldaglig feelgood-bok. Jag fick mer djup och allvar än vad jag trott. Det var också överraskande. En liten men innehålls rik bok alltså.

 

söndag 23 oktober 2022

Barnmorskan i Hope River

Foto: Bokus.com
Bokcirkelns senaste bok är Barnmorskan i Hope River av Patricia Harman. Boken har hittills två uppföljare, och jag kommer nog att lyssna på dem också. 

Patience Murphy jobbar som barnmorska i Hope River. Hon har inte gjort detta jobb själv så länge. Det är 1929 när boken börjar och hon har ärvt både hus och arbete av sin mentor Mrs Kelly. Hon har fått legitimation, men för det behövde hon bara skriva på ett intyg, inte ha någon formell utbildning. 

I början av boken hoppar handling mest fram mellan olika förlossningar och det känns lite episodiskt, för jag vet ju inte vilka karaktärer som kommer att återkomma och bli en större del av handlingen. Sedan får man också, i tillbakablickar, reda på mer om Patiences bakgrund. Att det finns tragiska händelser och saker som hon har flytt från förstår man snart, men det dröjer ett tag innan man får hela bilden. Vid det laget har det också utkristalliserat sig vilka andra karaktärer som har större roller i handlingen. Veterinären som bor i närheten förstår man direkt kommer att bli en betydande person i Patiences liv. Tjänsteflickan Bitsy, som Patiences tveksamt låter flytta in när hon ska bli avskedad, blir också viktig. 

Jag tycker att detta är en bra bok. Det är kvinnohistoria samtidigt som det ger en bild av USA på denna tid, vad gäller fattigdom, arbetarrörelsen, jämställdhet, rasism och livet på landet. 


 

torsdag 13 oktober 2022

Världens lyckligaste kvinna

Foto: adlibris.com/se
Jag såg av en tillfällighet en trailer för en film som skulle komma till Netflix snart. Jag tyckte filmen verkade spännande och förstod att den baserades på en bok. Rätt så direkt började jag lyssna på Världens lyckligaste kvinna av Jessica Knoll. 

Boken växlar mellan nutid, då Ani jobbar på ett prestigefyllt kvinnomagasin i New York, är förlovade med den rike Luke, och har svält sig ner till en storlek 32, och dåtid när hon gick i high school. Man förstår direkt att Ani har ett behov av att bevisa något. Det hände något under hennes skoltid som ett dokumentärfilmsteam nu vill undersöka. Till slut går hon med på att medverka i dokumentären. Hon anser sig vara tillräckligt lyckad för att kunna gå ut med sin berättelse. 

TiffAni, som Ani egentligen heter, lämnade sin katolska flickskola och började på privatskolan Bradley. Där försökte hon få vänner och lyckades ta sig in den populära gruppen. Allt gick dock åt skogen p.g.a. alkohol, våld och stora svek och respektlöshet. En lärare försökte hjälpa henne men redan då var det viktigare med vad folk tyckte om henne, så inga anmälningar gjordes. Detta leder sedan fram till den totala katastrofen. 

Boken bygger upp en otrolig spänning. Tyvärr så tycker jag inte att den levererar fullt ut fram mot slutet. Den bygger upp så mycket att den inte fullföljer sin egen upptrappning. Trots det så är det en spännande, gripande, intressant och engagerande bok. 

Filmen, som jag precis tittade på, liknade boken i stort. Författaren, som även skrev filmmanuset om jag fattat rätt, hade ändrat på en del detaljer och på ett sätt tycker jag nog att historien hänger ihop lite bättre i filmen. Detta p.g.a. att spänningen och upptrappningen fullföljs på ett sätt som matchar i nivå. Några aspekter av historien var dock bättre i boken och flera karaktärer fick tydligare karaktärsutveckling där. 

Sammanfattningsvis så rekommenderar jag både boken och filmen. 

 

söndag 25 september 2022

När bergen sjunger

Foto: adlibris.com
Jag har inte kommit till skott att skriva om När bergen sjunger. Lika lite som jag hade någon brådska att lyssna vidare på den, när jag höll på med det. Historien är egentligen intressant och borde kunna engagera. Trots det är det just det som den misslyckas med. Jag dras inte in i berättelsen och jag engagerar mig inte i hur det ska gå för karaktärerna. En vända i bokens andra halva kände jag mig lite mer intresserad men sedan så tappade jag bort mig och blev förvirrad inför slutet, så tyvärr är inte detta en bok som jag rekommenderar. 

Boken handlar om en flicka och hennes mormor under 1970-talets krig i Vietnam. I återblickar får vi också följa mormodern när hon var ung, nygift och sedermera änka som flydde med sina barn. Även om det i teorin är intressant så lyckas inte författaren få mig engagerad, och jag vill bli engagerad. Jag vill bry mig om karaktärerna i de böcker som jag läser. När det gäller denna bok så hade jag när som helst kunnat sluta lyssna och inte brytt mig om att jag inte visste hur det gick. Hoppen i tid blir förvirrande men ännu mer så när fler familjemedlemmar dyker upp efter kriget och också blir berättare i historien. Ibland vet jag inte vem som berättar och vem som är vem. Deras namn är i mina västerländska öron för lika, (och för många), för att jag ska kunna hålla ordning på alla. Trots allt detta gav jag inte upp utan lyssnade färdigt, men det tog flera veckor mer än det hade behövt göra om det varit en bok som jag faktiskt ville lyssna vidare på.

 

onsdag 31 augusti 2022

Mammy Walsh´s A-Z of the Walsh family

Foto: bokus.com
Jag har tidigare läst och lyssnat på Marian Keyes böcker om systrarna Walsh. Det har varit underhållande böcker och när jag nu fick nys om att det ska komma fler böcker så kände jag att det var ett tag sedan jag läste de tidigare böckerna. Jag upptäckte också att det fanns en liten och kort bok i serien som jag inte läst. Den lyssnade jag på nyss och det visade sig vara ett utmärkt sätt att fräscha upp minnet. 

Mammy Walsh´s A-Z of the Walsh family har som man hör på namnet mamman i familjen som berättare. Utifrån alfabetets alla bokstäver berättar hon om sin familj och hur hon ser på saker och ting. På detta vis blev jag snabbt och lätt påmind om i alla fall lite av det viktigaste av vad som hände hennes döttrar i deras egna böcker. Om man inte läst de böckerna har man kanske inte så stort nöje av denna, men för mina syften var den perfekt.

Jag kommer vid tillfälle lyssna på den nya boken om Rachel. Hon var ju på behandlinghem för drogproblem i sin bok så det blir intressant att se hur det är med henne nu. Enligt hennes mamma, i denna bok, så är hon mycket tråkigare nu när hon inte tar droger. Som ni hör är mamma Walsh inte en helt vanlig mamma, för det kan ju inte anses politiskt korrekt att som mamma tycka att ens barn var roliga när det var drogmissbrukare.

fredag 19 augusti 2022

Smythe-Smith-kvartetten - Sir Richards hemligheter

Foto: adlibris.com/se
Den sista delen i serien om Smythe-Smith-kvartetten heter Sir Richards hemligheter. Julia Quinn avslutar här serien med en bok om Iris och Richard. Iris är kusin till huvudpersonerna i de tidigare böckerna och och hon har varit med även där, på ett hörn. 

Sir Richard måste snabbt hitta en fru, så mycket förstår man direkt. Hans val faller på Iris. Efter hennes familjs årliga musikaliska soaré uppvaktar han henne intensivt i ungefär en vecka. Sedan friar han, och avslutar det hela med att kyssa henne just när hennes faster kommer in i rummet. Efter det spelar det ingen roll vad någon känner eller har för avsikter. Äktenskap är enda utvägen och snart är Iris på väg mot sitt nya hem på landet, fyra dagars resa bort med vagn. Hon tror först att hennes man är hänsynsfull när han inte propsar på att fullborda äktenskapet under resan, men när det inte sker ens när de kommit hem blir hon fundersam. Det blir även jag som läsare. Att Richard på riktigt är förtjust i henne är uppenbart, men lika uppenbart är det att det finns en speciell anledning till att han ville gifta sig med henne så snabbt. Mina teorier om anledningen till detta stämde inte alls. Min första teori handlade om pengar, men varken den eller mina andra teori stämde. Kul att kunna bli lite överraskad i en annars förutsägbar bok.

torsdag 11 augusti 2022

Smythe-Smith-kvartetten - Summan av alla kyssar

Foto: adlibris.com/se
Julia Quinns tredje bok i serien om Smythe-Smith-kvartetten heter Summan av alla kyssar. Nu är det Honorias och Daniels kusin Sarah som står i centrum. När Daniel jagades ur landet efter sin duell med Hugh Prentice fick Sarah och Honoria skjuta på sin debut i societeten. Just den säsongen var det 14 män som friade. Detta är kan Sarah inte förlåta Hugh för. Hon kanske hade kunnat få ett av dessa fjorton frierier. Nu har det istället gått tre år och hon är fortfarande ogift. Att Daniel är tillbaka i England och att det är Hugh som ordnat den möjligheten genom en sorts deal med sin galne far bryr hon sig inte så mycket om, (till att börja med). 

När Honoria och Marcus ska gifta sig, (jag påpekade ju tidigare att böckerna går i varandra), får Sarah Hugh på halsen. Honoria ber henne ta hand om honom så att han känner sig välkommen. Eftersom Hughs ben skadades i duellen och han nu går med käpp så kan han inte vara med på vilka aktiviteter som helst och när Sarah vrickar foten kan hon det inte heller. De kan alltså tillbringa massor av tid tillsammans. Det är ju givet att dessa två ska komma över sin ovilja mot varandra och istället finna kärleken. Vägen dit är underhållande för läsaren/lyssnaren. 

Nu är det endast en bok kvar i serien... Ett inlägg om den kommer om några dagar, när jag lyssnat färdigt.
 

söndag 7 augusti 2022

Smythe-Smith-kvartetten - En natt som denna

Foto: adlibris.com/se

Julia Quinns andra bok om Smythe-Smith-kvartetten; En natt som denna, handlar om Honorias storebror Daniel och deras kusiners guvernant Anne Wynter. Anne spelar endast i kvartetten en gång. Detta händer för att hennes skyddslingars storasyster Lady Sarah blir förhindrad av påstådd sjukdom och deras mor kommer ihåg att Anne kan spela piano. Hon blir då tvungen att ta Sarahs plats och detta är den första gången Daniel ser henne. Han är precis hemkommen från Italien, efter tre år i exil pågrund av kortspel och efterföljande duell som gick snett. Egentligen var allt ett dumt misstag men hans motståndares far är smått galen och har gjort allt för att döda honom. 

Anne är inte en vanlig guvernant. Att en greve skulle gifta sig med en vanlig guvernant skulle nog inte går för sig, så författaren har en annan bakgrund för Anne. I rädsla för att hennes förflutna ska hinna ikapp henne lever hon som guvernant under falskt namn. Det vet juniorklassen inte Daniel och han blir kär i henne ändå. Hon blir kär i honom också men tänker naturligtvis att detta inte kan få ett lyckligt slut. Naturligtvis blir det ett lyckligt slut, men en hel del dramatik föregår det. 

Det är trevligt med serier där personerna i de olika böckerna finns med i de andra också. Detta är inget djupare och endast lättsam underhållning men det är ju så trevligt med sådant. Jag lyssnar vidare på följande böcker.
 

torsdag 4 augusti 2022

Smythe-Smith-kvartetten - Som i en dröm

Foto: adlibris.com/se
Julia Quinn som nog är mest känd för sina böcker om familjen Bridgerton har skrivit en ny serie som utspelar sig i samma tid och i samma kretsar. Familjen Smythe-Smith ordnar varje år en musikalisk soaré. Fyra ogifta döttrar i familjen spelar varje år på denna soaré, trots att de flesta av dem inte alls är musikaliska. Deras mödrar verkar dock helt ovetande om detta faktum, trots att hela Londons societet och kusinerna själva är smärtsamt medvetna om hur det ligger till. I denna den första boken; Som i en dröm, är det Honoria Smythe-Smith som spelar i kvartett med sina kusiner.



Honoria är yngst bland sina syskon. Hennes ende bror, Daniel, och hans kompis Marcus försökte ständigt undvika henne när de som barn tillbringade skolloven på familjens gods i Dorset. Nu som vuxen är Honoria ute efter att hitta en man. Hon har redan gjort två säsonger utan att lyckas. Under den förra var det dessutom män som först verkat intresserade som helt plötsligt förlorade intresset. Vad hon inte visste då var att Marcus, som nu är Earlen av Chatteris, fått i uppdrag av hennes bror, när han lämnade landet, att se till att hans syster inte gifte sig med någon olämplig. 

Att det är Honoria och Marcus som i denna bok kommer finna kärleken hos varandra är inget som läsaren behöver fundera eller tvivla på. I sådana här typer av böcker brukar just det vara uppenbart från början. Nöjet ligger i att följa deras väg dit. Att se hur de upptäcker varandra, tvivlar på sina egna känslor, blir övertygade om sina egna känslor, tvivlar på den andres känslor och till sist bekänner sin kärlek och upptäcker att det andre känner precis likadant. 




måndag 25 juli 2022

Flanagans - serien

Den senaste månaden har jag lyssnat på Åsa Hellbergs serie om hotellet Flanagans i London. Det är en serie om tre böcker; Välkommen till Flanagans, Kvinnorna på Flanagans och Nya tider på Flanagans. Den första boken har Linda Lansing som huvudperson. Boken växlar mellan början av 1960-talet och 1949 då Linda får ärva hotellet efter sin pappa. Hon växte upp med sin mormor i Fjällbacka, men när pappan dör flyttar hon till London och tar över hotellet. Trots sina kusiners vilja att hon säljer till dem och överge hotellet, så tar Linda tag i den stora uppgiften och lär sig med tiden allt om hotellskötsel. På sextiotalet får man också följa Elinor och Emma som börjar jobba på hotellet. De kommer från olika bakgrunder, men blir ändå bästa vänner. Elinor har en svenska mamma och en jamaikansk pappa och måste kämpa mot rasismen som är tydlig i samhället. Emma har växt up med en ensamstående mor och får från henne höra att hon är alldeles för lössläppt. Jag gillar att man får följa flera personer och att det växlar mellan två tider. Det är intressant att allt eftersom få reda på hur saker och ting hänger ihop. 

I andra boken har Elinor och Emma tagit över hotellet, eftersom Linda inte har några barn. Hon finns fortfarande med och stöttar dem, men bara vid behov. Även i denna bok växlar det mellan nutid i början av 1980-talet och 1960-talet, när Elinor och Emma tog över hotellet. De har nu båda familj, och även om de står varandra nära så är deras liv olika. Det som alltid binder dem samman är hotellet och att det ligger en stark vänskap i botten. Att det även finns hemligheter blir tydligare och tydligare. Frågan är om hemligheternas avslöjande kommer bli slutet på deras vänskap eller om de kan gå vidare.
Foto: adlibris.com/se
I den tredje och sista boken är det Elinors och Emmas döttrar, Billie och Frankie, som står i centrum. Man mötte dem redan i förra boken men nu är de vuxna och det är de som äger hotellet. Nu blir det ett nytt millennium och deras liv är ännu mer olika varandra än deras mammors var, men de står ändå varandra så när man kan. De är varandras stöttepelare och ständiga stöd. Även när de är på helt olika platser i världen så finns de där för varandra. Alla karaktärerna från tidigare böcker finns fortfarande med. Linda är gammal nu men kan fortfarande rycka in och hjälpa till på Flanagans när det behövs. Jag gillar dessa böcker. Det är kul att få följa samma familjer genom flera generationer. Det är trevliga böcker. Även om jobbiga saker händer så finns karaktärerna där för varandra och det ordnar sig på något vis ändå.








 


torsdag 23 juni 2022

Den fjärde doktrinen

Foto: adlibris.com/se
Förra sommaren lyssnade jag på Denise Rudbergs sommarprat och de tre böckerna som då fanns i hennes serie Kontrahenterna. Jag tyckte att det var jättebra och det blev extra intressant eftersom böckerna bygger på hennes egna släktingars liv under andra världskriget. Igår släpptes den fjärde boken; Den fjärde doktrinen, som ljudbok och jag lyssnade på den. Hela boken på en dag, (den var inte så lång). Problemet med att läsa eller lyssna på en serie som inte är färdig är att man måste vänta på att nästa bok ska komma ut. Här insåg jag att jag inte kom ihåg allt som hänt tidigare, vilket störde mig lite. Det löste sig ändå men nu måste jag vänta igen, minst ett år antar jag.

Denna bok tar vid där den förra slutade. Elisabeth, Iris och Signe jobbar fortfarande med signalspaning på Karlaplan 4. Nu är det 1941 och kriget är i full gång och det blir på sätt och vis mer märkbart i denna bok. En resa till Berlin blir dramatisk, inte bara p.g.a. kriget. Utan att avslöja några detaljer för den som vill läsa alla böckerna så kan jag säga att alla tre i denna bok får uppleva personliga med- och motgångar i ännu högre grad än tidigare. 

Jag läste en gång att serien skulle innehålla tio böcker. Om det stämmer så blir det många år att vänta innan det är färdigt. Vill man läsa om kvinnor i Sverige under andra världskriget så rekommendera jag varmt denna serie.
 

onsdag 22 juni 2022

Morden i Fleat House

Jag har tidigare lyssnat på serien om de sju systrarna av Lucinda Riley.

Foto: adlibris.com/se
Morden i Fleat House har getts ur nu efter hennes död. Jag lyssnade på den på två dagar. Det var en spännande kriminalroman, men inte för obehaglig.

Boken börjar med att en elev dör i sitt rum på elevhemmet Fleat House på skolan St Stephen´s i Norfolk. Först avskrivs det hela som ett epilepsianfall, men pojkens far kräver att det undersöka vidare. Då framkommer att han dött av anafylaktiskt chock efter att ha fått i sig Aspirin som han inte tålde. Var det en olyckshändelse eller blev han lurad att ta tabletterna? När en av skolans lärare strax därefter hittas död i sin bostad tätnar mysteriet. Har de två dödsfallen med varandra att göra?

Jazz flydde från London, sitt jobb och alla jobbiga minnen efter sin skilsmässa. Nu är hon tillbaka i England men tänker inte gå tillbaka till jobbet som polis, utan ska satsa på att rusta sin stuga på landet och måla tavlor. När hennes chef dyker upp och ber henne leda utredningen på St Stephen´s går hon trots det med på det. 

Efter halva boken tyckte jag att det verkade givet vem som låg bakom det första dödsfallet. Jag borde insett att det inte var så lätt. Den jag trodde var skyldig var definitivt inblandad, men inte riktigt på det sätt som jag först trodde. I en sådan här bok gillar jag när man inte riktigt kan räkna ut hur allt hänger ihop. Jag vill bli lite överraskad i slutet.

måndag 20 juni 2022

Je m ´appelle Agneta

Foto: adlibris.com/se
Jag gillar verkligen Emma Hambergs böcker, speciellt att lyssna när hon själv läser dem. Tråkigt att jag nu inte har något mer av henne att lyssna på. Alla hennes vuxenböcker har jag läst eller lyssnat på, även några av de som är för ungdomar. Jag har nu också fått mamma att börja lyssna på hennes serie om Rosengädda. Jag däremot har inget annat val än att vänta tills nästa år då fortsättningen på Je m `appelle Agneta ska komma.

Agneta är 49 år. Hennes barn har flyttat ut och hennes man Magnus är mer intresserad av fågelskådning och simning än av henne. Han förstår henne inte, och har nog egentligen aldrig gjort det. Agneta ser en annons om att en pojke i Frankrike behöver någon som kan ta hand om honom, någon som kan svenska. Hon svarar på annonsen och trots att alla tycker att hon blivit galen ger hon sig av. I den lilla byn i Provence hittar hon till klostret och inser att pojken inte är en pojke, utan en gammal man som är dement. I sin demens så glömmer han ibland att han kan franska och grannarna annonserade efter hjälp på svenska. Einar har bott i klostret med sin pojkvän Armand i många år. Armand är nu död, men det glömmer Einar ibland. Varje fredag kl 17 går Einar till baren, för att vänta. Han väntar på att hans son en dag ska dyka upp. När Einar lämnade sin fru för Armand fick han inte längre ha kontakt med sin son. Han har skrivit brev till honom i alla år men inte fått svar. Nu väntar han på baren. Agneta får presentera sig gång på gång för Einar som i början inte kommer ihåg vem hon är, men allt eftersom hittar de varandra och blir de bästa vänner. Agneta börjar känna sig hemma i den lilla byn, trots att hon inte kan språket. Hon kommunicerar med det lilla hon kan, google översätt, kroppsspråk och ibland med hjälp av någon som kan engelska. 

Jag gillar verkligen hur Emma Hamberg kan skriva så humoristiskt om saker med allvarlig botten. Detta handlar i grund och botten om att hitta sig själv och sedan våga vara den personen. Jag tycker verkligen om Emmas böcker. Jag ser fram mot att se hur det går för Agneta, Einar och alla andra i den lilla franska byn.

torsdag 16 juni 2022

Soluppgång över strandpromenaden

Foto: bokus.com
Nu är det ungefär en och en halv vecka sedan jag lyssnade på Jenny Colgans Solupgång över strandpromenaden. Det är den fjärde boken som utspelas på den lilla ön Mount Polbearne i Cornwall. I de tre tidigare böckerna har vi mest fått följa Polly, som flyttade dit och tog över bageriet. I denna bok är hon också med, men huvudpersonen är Marissa. 

När Marissas morfar dör faller henne värld samman. Hon går in i en depression och klarar inte av att gå ut och träffa människor. Hennes hyresvärd i London fixar ett boende åt henne på ön, och de första veckorna lämnar hon inte det lilla huset. Hon lider i tysthet av ljuden från sin granne, som är musiker och pianolärare. Hon har terapisamtal över datorn. Jag tror att det är samma psykolog som en huvudperson i en annan serie av samma författare träffade. En liten crossover alltså.

Boken är trevlig och lättsam, men med allvarlig botten. Det är trevlig att få se hur det går för Polly och hennes familj. De spelar en relativt stor roll i boken, trots att de inte längre är huvudpersoner, och det tycker jag är trevligt. Nu blev det många "trevligt" i samma stycke, men det är en bra beskrivning av denna bok. Jag blir inte speciellt överraskad av något som händer men jag tycker om det.  

måndag 6 juni 2022

Ett lyckligare år

Foto: adlibris.com/se
Förra helgen lyssnade jag på Jonas Gardells senaste bok, Ett lyckligare år. Den första delen av boken utspelar sig i slutet av 1800-talet, i Uppsala. Dit har Pontus Wikner flyttat för att studera. Den andra delen utspelar sig i början av 1970-talet, mycket i Örebro, där Ronny bor.

Denna bok handlar om hur det kämpades för de homosexuellas rättigheter. När Pontus levde fanns det inte ens det ordet, homosexuell. Då var det svårt att veta vad man var, men man visste att man var annorlunda. Som säkert de flesta på den tiden så gifte sig Pontus och fick barn. Han berättade till och med för sin fru om hur han var. Hon tog inte så allvarligt på det. Kanske för att det inte ens fanns ord och namn för att beskriva det, och han var ju trots allt gift med henne. Pontus drömde om en framtid, ett lyckligare år, när sådana som han skulle kunna leva sina egna liv utan att gömma sig. Han skrev om det, men i hans testamente klargjordes det att hans text skulle ligga inlåst på Uppsala Universitetsbibliotek i minst 50 år. Ingen i hans familj skulle behöva lida p.g.a. innehållet i hans text.

Ronny jobbar som lärare i Örebro, men när det kommer fram att han är homosexuell får han sluta sin tjänst. Han startar sedan föreningen Gay Power Club. Tillsammans med paret Vanja och Kerstin ordnar han de första demonstrationerna i Sverige för de homosexuellas rättigheter. Vanja och Kerstin blir kända i media som flickorna som vill gifta sig. Ronny går ut på stan i drag, mitt på dagen. Allt detta är sådant som väcker uppmärksamhet och livet är inte så lätt när man inte vill leva som normen föreskriver. 

Jonas Gardell skriver bra och han läser sina egna böcker fantastiskt. Jag dras in och engagerar mig i karaktärernas öde. Trots det så tycker jag inte att detta är hans bästa bok. Jag hade gärna sett en större koppling mellan de två historierna. Kanske kunde Ronny läst Pontus text, 100 år efter att den gömdes undan. Det skulle ha bundit ihop berättelsen mer. Nu tolkar jag det som att detta bygger på verklighet och det var väl inte så det gick till, men rent berättarmässigt hade det varit bättre, tycker jag. Nu kändes det till stor del som två böcker i en. 
 

tisdag 31 maj 2022

1959: Ingrid och Georg - en kärlekshistoria

Foto: adlibris.com/se
Jag har inte tidigare läst något av Helena von Zweigbergk. Nu har jag däremot lyssnat på 1959: Ingrid och Georg - en kärlekshistoria. 

Som titeln indikerar så utspelar sig detta 1959. Ingrid är en änka på 26 år med en liten son. Hennes man dog i en olycka och hon har upptäckt att hon tycker om friheten som livet som änka skänkt henne. Hon kan arbeta, ta egna beslut och själv bestämma vad hon prioriterar att lägga sina pengar på. Hennes familj påstår att hon alltid velat vara lite finare än hon är, och hon umgås med människor i film- och modebranschen. 

På en middag träffar hon journalisten Georg och de börjar ses. När Ingrid upptäcker att hon är gravid bestämmer de sig för att gifta sig. Det är ju så man ska hantera en sådan sak. 

Georg vill se på sig själv som en modern och liberal man. Han vill att han och Ingrid ska vara vänner. När saker ställs på sin spets är han dock mer traditionell än vad han inser själv. Ingrid och han har helt klart problem med att tala klarspråk med varandra. De talar förbi varandra om och om igen, och verkar aldrig riktigt förstå varandra. Denna dynamik mellan dem är bokens huvudsakliga handling, skulle jag säga. Det är också det som till slut gör det lite tjatigt. De kommer liksom ingen vart. samma mönster upprepas gång på gång.  

Boken var helt okej och jag kommer nog att lyssna även på uppföljaren som ska komma, men någon fullträff var det inte. 
 

söndag 15 maj 2022

En misslyckad kvinnas bekännelser

Foto: adlibris.com/se
Jag har inte läst något av Alexandra Potter tidigare, men när jag såg En misslyckad kvinnas bekännelser så tänkte jag att det skulle vara något för mig. Titeln låter ju kanske lite negativ, men detta var en rätt så underhållande bok. 

Nell har nyss fyllt 40. Hon har återvänt till London efter flera år i USA. Där har hon lämnar både ett havererat förhållande och affärsverksamhet bakom sig. Nu har hon inte ens råd med ett eget boende utan blir inneboende hos Edward, (billig hyra mot hjälp att ta hand om hans hund). Alla hennes gamla vänner är gifta och har barn. Det var nog detta som lockade mig till boken. Jag kände att min livssituation liknar Nells. Det är lätt att känna sig misslyckad när det känns som att alla andra har det som man själv också vill ha. 

Nell startar en pod, för att kunna prata av sig om sitt misslyckade liv. Hon får ett jobb där hon skriver dödsrunor till tidningen. Genom en intervju för en sådan text träffar hon den nyblivna änkan Cricket. Deras möte utvecklas till en varm och givande vänskap. Så efter ett år med både en massa olika problem och trevligheter så är inte Nells liv så misslyckat. Hon inser också att vännerna inte känner sig så lyckade, bara för att de är gifta och har barn. Att det skulle vara slutsatsen var inte svårt att räkan ut, men jag gillar det ändå. Allt blir inte perfekt och sockersött, så det känns ändå relativt realistiskt. 
 

fredag 29 april 2022

500 miles from you

Foto: bokus.com
Jag har lyssnat på flera böcker av Jenny Colgan. 500 miles from you är den tredje boken i serien som utspelar dig i den skotska byn Kirrinfief. I första boken flyttade Nina dit och öppnade en bokbuss. I andra boken flyttade Zoey dit för att jobba som barnflicka och ta hand om Ninas bokbuss när hon var mammaledig. Nu är det Lissas tur att flytta till den lilla byn bredvid Loch Ness. Hon kommer inte dit för att ta hand om böcker. Hon är sjuksköterska och efter en traumatisk upplevelse hemma i London rekommenderas hon att göra ett jobbyte under några månader. Cormack blev sjukvårdare i armén, men jobbar nu i Kirrinfief. De två byter jobb och bostad med varandra. De har aldrig träffats men börjar ha kontakt för att dela jobbinformation. Lissa är också tvungen att gå i terapi, men det skotska höglandet och byns invånare visar sig bli lika viktiga, (om inte viktigare), för hennes väg till att bli hel igen. Det är inte så konstigt att hon snart blir kompis med både Nina och Zoey, eftersom de alla kommit dit från London. Hur betydelsefull Cormack ska bli för henne är dock något som kommer som en överraskning för dem båda. 

Jag tycker nog att de två tidigare böckerna var bättre, men denna var helt okej när jag ville ha något lättlyssnat och trevligt. 
 

tisdag 26 april 2022

Samlade verk

Foto: adlibris.com/se
Samlade verk av Lydia Sandgren vann Augustpriset 2020. Jag vet inte vad kriterierna för att vinna det priset är men när jag började lyssna på denna bok så undrade jag. Boken fångade mig inte alls. Den drog inte in mig i berättelsen och jag kom flera gånger på mig själv med att tänka på annat och förlora koncentrationen. Då kändes det väldigt jobbigt att boken var så lång. Som tur var förändrades mina känslor för boken. Andra halvan tyckte jag var mycket bättre än första halvan. Då var jag intresserad och brydde mig om hur det skulle gå för karaktärerna. 

Martin Berg har två barn, Raker och Elis. Han äger ett bokförslag med sin vän Per Andrén. För femton år sedan försvann hans fru Cecilia. En morgon var hon bara borta och de har sedan dess inte hört något ifrån henne. I tillbakablickar får vi följa Martin ända från ungdomen. När han börjar gymnasiet träffar han Gustav Becker, som kommer att bli hans vän för livet. Gustav blir konstnär och när Martin träffat Cecilia så hyr de sommarhus tillsammans för att var och en ska kunna fokusera på sitt skapande (Martin vill skriva en roman och Cecilia jobbar med en avhandling). Det är mycket tid som ägnas åt att diskutera författare, filosofer och konstnärer. Mycket tid går utan att det händer speciellt mycket. När vi närmar oss nutiden mer och vi får följa även Rakel och Elis och deras sökande efter sin försvunna mamma så blir det mycket mer intressant. Slutet är dock extremt otillfredsställande. Jag hade velat få veta lite mer. 

Trots allt skönt att kunna ändra åsikt om en bok som först var seg och ointressant. Samtidigt var det en väldigt lång startsträcka, med tanke på att jag inte började uppskatta boken förrän jag passerat hälften. 

 

söndag 10 april 2022

Den saknade systern

Foto: adlibris.com/se
Den saknade systern av Lucinda Riley är den sista utkomna boken i serien om de sju systrarna. Jag hoppas att den avslutande boken kommer snart och att Lucindas son kan knyta ihop denna berättelse på ett bra sätt, enligt hennes anteckningar och instruktioner. Många fans sörjde nog hennes för tidiga död av rent själviska anledningar.

I denna bok får de adopterade systrarna reda på att det äntligen dykt upp en trolig ledtråd till var den saknade systern kan finnas. Med gemensamma krafter försöker de hitta Mary, men eftersom hon gett sig ut på en jorden runt-resa måste de alla hjälpas åt. Att hon inte verkar vilja bli hittad gör inte deras sökande lättare. Som läsare undrar man varför hon inte  vill träffa dem. Vad är hon rädd för, eller vad döljer hon? 

Historien från dåtid följer Noula på Irland på 1920-talet. Då är det stora motsättningar mellan irländare och britter. Längre fram i tiden, när Mary växer upp, är läget bättre men motsättningarna finns fortfarande kvar i många kretsar. 

Man skulle kunna tycka att boken är hoppig när den rör sig mellan de olika systrarna, Mary och Noula, men jag upplever den inte så. Eftersom man nu känner alla systarna så är det trevligt att träffa dem igen och se hur det går för dem. Problemet här blir att historien inte direkt får ett slut. I slutet av boken har man fått viss information om hur saker och ting hänger ihop men man har definitivt inte fått alla svar. Allt ska antagligen knytas ihop i nästa bok, som jag inte nuläget inte vet när den blir klar. Väntar och längtar med spänning på upplösningen.

 

torsdag 24 mars 2022

Flickan i brevet

Foto: adlibris.com/se
Flickan i brevet är Emily Gunnis debutroman. Jag gillar den, och den överraskade på ett oväntat sätt. Utan att avslöja exakt hur detta blev så kan jag säga att boken gjorde en sorts genreglidning, som jag inte hade förväntat mig. 

I nutid så är Sam journalist med en liten dotter och en man som hon för tillfället bråkat så mycket med att hon och dottern flyttat in hos hennes mormor. Hos sin mormor hittar Sam en bunt brev, som hon blir nyfilen på och börjar läsa. Breven är skrivna på 1950-talet, av en flicka som heter Ivy.

När Ivy blir gravid utan att vara gift övertygar hennes styvfar hennes mamma om att det bästa är att de skickar henne till St Margaret´s, ett hem för flickor som hamnat i olycka. Där ska de bli omhändertagna av nunnorna och de oönskade barnen kan adopteras bort. Det hela låter bättre än vad det är. Flickorna får slita hårt med arbete och de blir tvingade att skriva på papper om att adoptera bort sina barn. Det är hemsk att lyssna till Ivys berättelse om livet på St Margaret´s. Det är rent ut sagt vedervärdigt hur de boende där behandlas. Ivy försöker länge skriva brev till sitt barns pappa, och hon lever länge på hoppet att han ska komma och hämta dem. 

St Margaret´s ska i nutid rivas och Sam får bråttom att ta reda på vad som hände där. Hennes upptäckter kommer att binda ihop Ivys liv med hennes eget och den kända tv-programledaren Kitty.

Även om handlingen i boken inte är helt sann så bygger den på historisk fakta om katolska kyrkans Magdalenatvätterier. När sanningen om dem avslöjades så skakade nyheten England och Irland. Jag förstår varför. Det är som sagt hemsk att höra om de stackars flickorna som fick slava och lämna ifrån sig sina barn. Boken var också spännande, när man fick följa Sams forskande i historien, som också var en kamp mot klockan. 

lördag 19 mars 2022

Jenny

Foto: adlibris.com/se
Jonas Gardells serie om Juha och Jenny avslutas med boken Jenny. Jag bara fortsatte med denna när jag var klar med bok två. Detta är en kort bok, och den fokuserar på vad som hände Jenny i anslutning till skolavslutningen i nian. 

25 år efter den skolavslutningen får Juha ett brev från Jenny som får honom att återvända till Sävbyholm, söka upp sina gamla klasskamrater och försöka få reda på vad de gjorde mot Jenny. 

Detta är på många sätt en hemsk bok. Barn och ungdomar kan vara hemskt grymma. Jenny blir helt vidrigt behandlad under hela sin skolgång och allt kulminerar på en klassfest när de ska sluta nian. Jag ska inte avslöja vad Jenny blir utsatt för, men det är helt vedervärdigt och det gör ont i mig att lyssna på det. Jag undrar om Jenny har kunnat gå vidare efter detta. Jag undrar om detta var spiken i kistan som ödelade henne liv. Slutet på boken ger mig dock hopp. Hopp om att man kan gå vidare efter att det hemskaste redan har hänt. Jonas Gardell är en fantastisk författare och uppläsare! 
 

torsdag 17 mars 2022

Ett ufo gör entré

Foto: adlibris.com/se
I Ett ufo gör entré har Jonas Gardell fortsatt berättelsen om Juha och Jenny. Nu går de i nian och grundskolan är snart slut. Juha har slutat att dra skämt hela tiden, som han gjorde på roliga timmen i mellanstadiet. Nu snor han sprit av sina föräldrar och köper cigaretter. Detta kan ha sedan bjuda sina klasskamrater på, så att han får vara med, vara en i gänget. Jenny får inte vara en i gänget. Hon är "äckel-Jenny", och ingen vill vara i närheten av henne. 

Barn kan vara så grymma. På ett sätt förstår man att Juha gör vad han kan för att slipa bli mobbad och få vara med. Samtidigt så sviker han ju sin äldsta vän, Jenny. Hon har dock full förståelse för det. Hon vet ju att ingen vill vara med henne och hon accepterar lugnt att Juha struntar i henne för att få vara med de andra. 

På vårterminen händer något som får Juha att ändra riktning i livet. Han får nog av att gör allt för att passa in med de andra. Han börjar gå sin egen väg, och bryr sig inte längre om vad de andra tycker. Eftersom han gör sin stilförändring med självförtroende så är det många som köper det. Han får dock utstå en hel del eleka kommentarer, och även fysiska påhopp, från folk som inte gillar att han blivit annorlunda och inte längre passar in i mallen för hur man ska vara. Då hejar jag på Juha, även när han blir nedslagen och kallad bög. Jag vill att han ska hitta sig själv och gå sin egen väg. Jag vill även att det ska bli bättre för Jenny, men där är jag inte så hoppfull. 

Jonas Gardell och Jonas Karlsson läser denna bok, mycket bra. Jonas Karlsson läser det som utspelas i nian och Jonas Gardell läser de delar när Juha är vuxen, (det växlar fram och tillbaka). Jag har redan börjat lyssna på den sista delen i serien. Ska snart lyssna färdigt på vad Jenny råkade ut för efter skolavslutningen.

 

onsdag 9 mars 2022

Solsystern: Electras bok

Foto: adlibris.com/se
Lucinda Rileys sjätte bok om de sju systrarna heter Solsystern: Electras bok. När hennes pappa har dött får Electra ett brev från honom, precis som sina äldre systrar. Brevet talar om var han hittade henne, innan hon blev adopterad. Alla hennes äldre systrar har följt ledtrådarna i sina brev och hittat sitt ursprung och i vissa fall familjemedlemmar som de nu håller på att lära känna. Electra läser inte sitt brev direkt, hon vet faktiskt inte ens var hon lagt det. Hon har fullt upp med sitt jobb som modell, och super och knarkar för fullt. Jag gillar henne inte direkt i början av boken. Men en person som nästan alltid är full eller hög är nog inte så trevlig i verkligheten heller. 

En kvinna som säger sig vara Electras mormor kontaktar henne. När Electra äntligen läst sitt brev förstå hon att kvinnan talar sanning. Hon inser också att hennes missbruk har spårat ur och låter sig skrivas in på ett behandlingshem. Hennes tid där, och människor hon möter kommer att förändra henne liv. 

Electras mormor berättar om Cecily som under 1900-talets första hälft lämnade sitt privilegierade liv på Manhattan för Kenya i Afrika. Till en början förstår inte Electra hur Cecilys liv hör ihop med hennes eget. Hon har fått höra att hon härstammar från massajprinsessor, och Cecily var en vit, rik kvinna. Allt får så småningom sin förklaring. Ju längre jag läser desto mer indragen blir jag i historien. Ju längre jag läser desto mer tycker jag också om Electra. Hon växer som människa, även om jag inte vet hur trovärdigt det är att en vända på rehab kan få en knarkare att helt byta bana. 
 

torsdag 3 mars 2022

Månsystern: Tiggys bok

Foto: adlibris.com/se
Lucinda Rileys Månsystern handlar om den femte systern i den adopterade syskonskaran; Tiggy. Efter faderns död har Tiggy begett sig till Skottland för att jobba som viltvårdare. Hon tar hand om en grupp vildkatter som ska flytta in på marken vid ett gammalt gods. På godsets marker bor en gammal man från Spanien. När Tiggy presenteras för honom känner han genast igen henne och säger att hon ska bege sig till Spanien. Han säger att han kände Tiggys mormor, som var en känd flamencodansös. 

Boken följer även Tiggys mormors mor, mormor och (till viss del) mamma. Just det greppet är lite nytt i serien som tidigare har fokuserat på en person i det förflutna, inte flera. 

Att inte känna sympati för karaktärer som är huvudpersoner tycker jag är jobbigt. Jag vill kunna tycka om dem. Mina känslor för Tiggys mormor Lucia är för det mesta inte så positiva. Trots det så känner jag mig väldigt engagerad och ju längre jag kommer i boken desto mer spännande blir det. Fram mot slutet sträcklyssnar jag för att få veta hur allt hänger ihop. 
 

fredag 25 februari 2022

Cilkas resa

Foto: adlibris.com/se
Heather Morris fortsatte sin serie om förintelsen, med Cilkas resa. Cilka träffade vi redan i förra boken. Tatueraren berättade om henne för författaren. Hon träffade aldrig Cilka, men har pratat med flera andra om henne och gjort efterforskningar. Detta gör dock att inte allt i boken är biografiskt korrekt, utan en del är fiktion. 

Cilkas öde är ett tragiskt sådant. När Auschwitz befriats kommer ryssarna och tar Cilka. Eftersom hon talar många språk och är i lite bättre skick än de andra befriade fångarna så döms hon för spioneri, till 10 år i arbetsläger i Sibirien. Cilka vågar inte prata om att hon suttit i koncentrationsläger och tror de få som vet dömer henne för att ha "lagt sig på rygg för nazisterna". 

Cilka var 16 år när hon kom till Auschwitz. När en högt uppsatt officer tog henne till älskarinna, hade hon inget annat val än att acceptera det. Hon ville bara överleva. Hennes vilja att överleva tar henne också igenom åren i Sibirien. Hon får jobb på sjukhuset och utbildas till sjuksköterska. Även om levnadsförhållandena är hemska så får hon några nära vänner, som hon tillsammans kämpar vidare med. 

Det är hemskt, allt det som Cilka får utstå, men boken är bra. Vill man läsa om livet i Gulag efter andra världskriget så rekommenderar jag denna bok.
 

fredag 18 februari 2022

Tatueraren i Auschwitz

Foto: adlibris.com/se
Tatueraren i Auschwitz av Heather Morris är den första boken i en serie om förintelsen. Vi ska läsa nästa bok för bokcirkel, så jag ville börja med den här. Den är inte så lång så jag förstår att man använder den i skolan och läser den med elever. 

Lale är en jude från Slovakien som kommer tillAuschwitz-Birkenau 1942. Det dröjer inte länge innan han får assistera lägrets tatuerare och sedan ta över jobbet. Det är alltså han som tatuerar in siffrorna på fångarnas armar. När han tatuerar Gita är det kärlek vid första ögonkastet, men det krävs en del list, planerande och andras goda vilja för att ta reda på vem hon är och kunna träffa henne. 

Lale lever farligt, genom att med utsmugglade värdesaker från de dödade fångarnas sorterade tillhörigheter köpa mat och medicin från polska arbetare. Han delar sedan ut sina inköp bland fångarna. Lale har en otrolig överlevnadsinstinkt och säger hela tiden till Gita att de ska överleva detta och leva ett liv där de är fria. 

Naturligtvis, som vi alla vet, är livet i Auschwitz hemskt på alla vis. Lale lever ändå relativt privilegierat där, p.g.a. sitt jobb som tatuerare och sin charm och sociala förmåga. Det är alltid givande och fascinerande att läsa historier om verkliga personer och deras levnadsöden. Det ska bli intressant att fortsätta med nästa bok, om Cilka som bara var en bikaraktär i denna bok.  
 

torsdag 17 februari 2022

Pärlsystern: Ceces bok

Foto: adlibris.com/se
Pärlsystern: Ceces bok är Lucinda Rileys fjärde bok om de sju systrarna. Precis som tidigare böcker handlar det om hur en av de adopterade systrarna söker sitt ursprung efter faderns plötsliga död. 

Denna gång handlar det om Cece. Det jag läst om henne i de tidigare böckerna hade gjort att jag inte direkt var förtjust i henne. Hon verkade självisk och egensinnig. Nu när det var hennes bok fick man en annan bild av henne, och tycke inte länge illa om henne. Det var kanske rätt så givet att det skulle bli så. En person har för det mesta flera olika sidor och det första intrycket stämmer inte alltid. Däremot funderar jag på hur vanligt det är att man har så allvarlig dyslexi att att man trots utmärkt utbildning har så stora problem med att läsa, som Cece har. Min erfarenhet är att övning ger färdighet och att man tränar upp sin förmåga, även om det är jobbigt. Fast kanske har jag bara inte stött på ett så besvärligt fall. Cece följer spåren, hon fått av sin far, till Australien. Där kommer hon hitta både ny och gammal familj.

Vi får också följa Kitty, som i början av 1900-talet lämnar Skottland för Australien. Jag gillade verkligen att följa Kittys historia och att fundera på hur den hänger ihop med Cece, och aboriginerna, som otvetydigt finns i Ceces släkt.

Jag sade tidigare att den tredje boken i serien är min favorit. Denna kommer på en solklar andraplats, mycket p.g.a. Kitty. 
 

lördag 5 februari 2022

Snö och aska

Foto: adlibris.com/se
För att ligga före tv-serien så var det dags för nästa bok i Outlander-serien; Diana Gabaldons Snö och aska. Detta är del 6 i serien om Claire och Jamie, och den tjockaste boken (ca 1300 sidor). 

En dramatisk händelse som utspelades i slutet av säsong fem av serien kom  efter drygt 250 sidor av boken. Mycket tid i början av boken tyckte jag annars var transportsträcka. Några nya karaktärer presenterades men inte mycket av stor vikt hände. Jag sade till och med till mamma att boken hade kunnat vara kortare, man hade kunnat skala bort lite här och var. Mot slutet blev det däremot fullt av dramatik. Den ena dramatiska händelseutvecklingen hann knappt avslutas innan nästa tog vid. Det kommer kunna bli bra avsnitt i serien av slutet på boken. Jag ser fram mot att se den när den den börjar släppas på Viaplay i mars.

Claire, som rest från 1900-talet till 1700-talet, har tidigare börjat odla penicillin och nu framställer hon eter, för att kunna söva patienter vid operationer. Trots det kan hon bara utföra enklare operationer, vilket kommer leda till livsomvälvande beslut för hennes familj. Hennes kunskaper och förmågor fortsätter att skapa misstänksamhet och rädsla hos människor som inte förstår bättre, utan tror att hon är en häxa. 

Claire och Jamies dotter Brianna och hennes man Roger har följt efter till 1700-talet, och de tre tidsresenärernas kunskaper om vad som ska hända påverkar Jamie i valet av sida i de uppror som startar i kolonierna i Amerika, som ska leda till frigörelse från England. Jamie och hans systerson Ian är de enda som vet om de andra familjemedlemmarnas bakgrund, även om de har svårt att förstå en del av de saker de får höra om. 

Härnäst blir det alltså dags att se säsong sex av serien, men sedan blir det att läsa nästa bok, i alla fall innan nästa säsong av serien kommer.

 

torsdag 13 januari 2022

Paradiset

Foto: adlibris.com/se
Jag har kommit ungefär halvvägs i en mycket tjockare bok, som jag valt själv, men gjorde paus för denna bok för bokcirkeln. Abdulrazak Gurnah har skrivit Paradiset och fick Nobelpriset i litteratur nu senast. Jag har läst några nobelpristagare förut, och tyckt lite olika om dem. Än en gång funderar jag på vad som gör att en författare får Nobelpriset. 

Yusuf får som tolvåring följa med sin farbror Aziz till kusten och bo och jobba hos honom. Det visar sig dock att farbror Aziz inte alls är Yusufs farbror. Yusuf har blivit såld som skuldslav för att betala av de pengar som hans pappa är skyldig. Detta låter ju som en lovande inledning, men boken fångade mig inte alls. Jag brydde mig inte om hur det skulle gå för Yusuf och på slutet hängde jag knappt med i vad som hände. Jag lyssna igenom hela boken men hade lika gärna kunnat strunta i det för detta engagerade mig inte alls. Antagligen kan många andra ha en helt annan åsikt, men detta är min. Jag upplevde inte att språket stack ut eller att historien engagerade mig. Inte en bok som jag skulle rekommendera.