onsdag 27 november 2019

Bomullsängeln

Foto: adlibris.com/se
Det var länge sedan jag fick kämpa så med en bok, som jag nu gjort med Susanna Alakoskis Bomullsängeln. Det är egentligen inte det att boken är dålig eller ointressant. Berättar man lite kort vad den handlar om så låter det verkligen intressant och läsvärt. Samtidigt så var det så tråkigt. Det var eländigt och tråkigt. Fastän den har fått positiv kritik, så var den tråkig.

Boken handlar om Hilda, som föds 1905 i Finland. Hennes föräldrar var inte gifta och pappan hade försvunnit til Amerika redan innan Hilda föddes. Mamma fick "stirrsjukan" (vet inte riktigt vad det är i nutida begrepp) efter att Hilda föddes så det var Sanna-täti som tog hand om Hilda. Hilda bor kvar på familjegården ända tills hon som tonåring hamnar i olycka. Då får hon ge sig av och barnet föds och dör på en helt annan gård, där Hilda fått arbete som piga. Där möter hon den livslånga vännen Helli. Helli har moderna idéer och får med sig Hilda till Vasa för att jobba på bomullsfabriken där. På fabriken blir de sedan kvar. Helli engagerar sig i arbetarnas rättigheter och facklig verksamhet. Hilda möter kärleken och sörjer att alla band till familjen i Sorola är brutna.

Man får följa Hilda ända tills hon är 50 år. Eftersom det ska komma fler böcker i serien så utgår jag från att man i nästa bok får följa Hildas barn, kanske speciellt dottern Greta som vill lämna Finland och resa först till Sverige och sedan England. Jag tror dock inte att jag kommer att fortsätta läsa serien. Eftersom jag tyckte denna bok var tråkig har jag inga större förhoppningar om att de följande böckerna ska vara speciellt mycket bättre.

fredag 25 oktober 2019

The Testaments

Foto: adlibris.com/se
På svenska heter denna bok Gileads döttrar. Det är fortsättningen på The Handmaid´s tale av Margaret Atwood. Tv- serien har ju redan flera säsonger och har spunnit vidare på berättelsen om Offred i Gilead. Nu har författarinnan själv skrivit en fortsättning.

Ramberättelsen här utspelar sig långt efter Gileads fall. Vi får läsa vittnesmål och anteckningar från tre personer som deltog i det som blev början på fallet för Gilead.

Agnes Jemima har växt upp i Gilead, i en fin familj, men hennes riktiga mamma var en tjänarinna. (Den tjänarinnan är Offred från förra boken.) Daisy växer up i det fria Canada och hör bara talas om Gilead. Döm om hennes förvåning när hennes föräldrar blir dödade och hon får reda på att hon är den mytomspunna baby Nicole, som smugglades ut ur Gilead av modern som var en tjänarinna. Inget hon visste om sitt liv är alltså sant. Dessa två unga flickor får man följa på var sitt håll, tills deras vägar till slut möts.

Den tredje berättaren är tant Lydia. Henne känner vi från första boken och det är intressant att här få lära känna henne bättre. Att få reda på hur hon fick sin position och få se att hon är mer än bara den tyrann som man känt sedan tidigare.

Detta är endast en bok för dem som redan läst Tjänarinnans berättelse. Har man gjort det så är det intressant att läsa denna bok också.

fredag 20 september 2019

Steglitsan

Foto: adlibris.com/se
Först såg jag en trailer för en film, och det väckte mitt intresse. När jag insåg att det var en bok först så bestämde jag mig för att läsa den boken. Det tog ett tag, för den är rätt så lång, men nu har jag läst färdigt Steglitsan av Donna Tartt. Det var bra att jag läst några recension innan jag började läsa för då var jag beredd på att den bitvis var långsam, för det hade en del personer uttryckt på nätet.

Boken handlar om Theo Decker. Hans liv förändras när muséet som han och hans mamma besöker utsätts för ett terrordåd och hans mamma dör. Hans pappa hade stuckit ett år tidigare och hans farfar kan och vill inte ta hand om honom. Istället hamnar han hos en kompis rika familj på Manhattan. Hans liv förändras igen när hans pappa dyker upp och tar med sig honom till Las Vegas. Där blir han kompis med Boris och hans liv kommer mest att bestå av droger och kriminalitet.

Livet kommer att förändras igen, men det som hela tiden följer med Theo är en målning som han fick med sig från muséet. Hans liv blir sammanvävt med tavlan, både känslomässigt och på sätt och vis fysiskt. 

Jag tycker ofta synd om Theo. Det är så mycket hemskt som händer honom. Det är så mycket sorg och olycka. Till slut blir jag dock även irriterad på honom. Det finns nämligen positiva saker i hans liv också, nya chanser och människor som bryr sig. Trots detta hamnar han i nya problem, problem som han själv skapar. Jag tycker att han borde ha utnyttjat chanserna till nystart bättre, men uppenbarligen hade han inte förmåga till det. 


Boken är välskriven och jag förstår att den fått bra kritik. Personligen tycker jag dock att den hade vunnit på att vissa bitar kortats ner. Jag skulle gärna se filmen också, för jag tror att historien kommer göra sig bra som film.

söndag 11 augusti 2019

Den engelska flickan

Foto: adlibris.com/se
När det var bokrea köpte jag Den engelska flickan av Katherine Webb, för jag tyckte att den verkade bra. När jag började läsa så grep den inte alls tag i mig. Handlingen var intressant men ändå var det något som gjorde att jag inte drogs med. Jag kämpade på och framåt slutet var jag helt fast, men det borde inte behöva ta över halva boken innan man känner så.

1958 reser Joan Seabrook med sin fästman till Oman. Hennes bror som är militär är stationerad där så de ska naturligtvis träffa honom och eftersom Joans pappas gamla vän jobbar på det brittiska konsulatet där så ges möjligheten för dem att komma dit. Joan tänker också besöka en av sina idoler, den upptäcktsresande Maude Vickery, som aldrig återvände till England utan stannade i Oman.

Joan träffar Maude och det visar sig senare sätta igång en rad händelser som blir mycket dramatiska. Emellanåt får man ta del av Maudes liv i tillbakablickar, och det är till att börja med de delarna som drar in mig i historien. Att Maude som kvinna blev upptäcktsresande i början av 1900-talet är uppseendeväckande i sig och hon är en minst sagt egen och speciell person.

En del av bokens "hemligheter" räknar jag ut men de flesta kommer som överraskningar för mig och det är det som gör slutet så pass bra. Boken var som helhet helt okej, men det tog alldeles för lång tid innan den grep tag i mig. Några fina eftermiddagar på balkongen gjorde att jag fortsatte läsa även när det inte kändes så intressant.

fredag 9 augusti 2019

Historien om Leon - Schindlers yngste arbetare

Foto: adlibris.com/se
Innan det blev sommarlov bestämde svensklärarna att vi skulle läsa en bok var över sommaren och förbereda uppgifter till eleverna om den boken. Jag fick boken Historien om Leon - Schindlers yngste arbetare av Leon Leyson.

På väg hem från semstern så lyssnade jag och min bror på boken i bilen. Den var fyra och en halv timme och jag tycker att den lämpar sig mycket bra för att läsa med elever på högstadiet. Man behöver inte en massa förkunskaper om andra världskriget för att förstå utan allt förklaras enkelt och tydligt.

Leon växer upp i Narewka i Polen. Hans pappa lämnar hembygden för fabriksjobb i Kraków och efter några år av sparande kan resten av familjen följa efter. Leon är 10 år när tyskarna invaderar Polen och familjen får flytta till gettot. Pappan är den förste som får jobb hos Schindler, på hans fabrik, men senare kommer en bror, mamman och Leon själv med på Schindlers lista. Man får följa familjen genom andra världskrigets fasor och se hur Schindler blir räddningen för flera av dem.

Boken är hemsk, gripande och viktig, men samtidigt mycket bra. Den berättar om krigets vedermödor, ur en judisk pojkes perspektiv. Man får också veta hur det gick för Leon sedan, som vuxen i USA. Det var först efter filmen Schindlers list som Leon började berätta om vad han varit med om, i sin barndom i Polen. 

lördag 3 augusti 2019

Stanna hos mig

Foto: adlibris.com/se
Boken till nästa bokcirkel heter Stanna hos mig och är den nigerianska författaren Ayòbámi Adébáyòs debutroman. Jag hade först lite svårt att komma in i den, men det var nog för att jag just då satt på ett varmt tåg med en katt som inte var helt nöjd med situationen. När jag sedan läste vidare kom jag in i den utan problem och drogs in i intrigen.

Yejide och Akin träffas på universitetet och har nu varit gifta i fyra år. De är lyckliga men det som saknas är ett barn. Akins familj trycker på om att han ska ta sig en till fru. Yejide träffar läkare och går pilgrimsvandringar. Akin vill få både familjen och Yejide nöjda, men det blir en omöjlighet.

Boken handlar om hur parets problem med att få barn sliter på deras äktenskap, hur det leder till svek, skam och förbittring. I bakgrunden pågår det oroliga 1980-talet i Nigeria.

Det är ofta Yejide som är berättaren med då och då kommer ett kapitel då Akin berättar. Ofta ger detta helt nya perspektiv på saker och ting och man får reda på saker som Yejide inte har en aning om och därför inte läsaren heller, förrän Akin tänker på dem.

Detta är nog inte en bok som jag själv skulle ha valt att läsa men den var helt okej och helt klart läsvärd, om inte annat så för att vidga vyerna lite och läsa böcker från delar av världen som man inte så ofta läser böcker från.

onsdag 24 juli 2019

Det flammande korset

Foto: adlibris.com/se
När boken är typ 950 sidor så tar det ett litet tag att läsa färdigt. Det flammande korset av Diana Gabaldon är den femte boken i serien om Claire och Jamie, som i serieformat och på engelska heter Outlander. Min ambition har hela tiden varit att ligga före tv-serien så därför var det i i år dags för bok fem, eftersom jag tror att femte säsongen av serien kommer i höst.

Jag tyckte vid flera ställen att denna bok inte var lika spännande som de tidigare böckerna. Den hade bra delar men den var som sagt lång och stundtals hände inte så mycket. Fast är det en serie så måste man ju läsa vidare där man är, eller ge sig helt och hållet, tycker jag.

I denna bok får Jamie i uppdrag av Guvernören i North Carolina att skapa en milis, som kan vara med och slåss mot de som kallar sig Reglerarna och vill slåss mot de styrande männen för de vanliga medborgarnas rättigheter. Jamie sympatiserar nog egentligen med Reglerarna men han har fått sin mark av Guvernören och är skyldig honom trohet. Ett annat problem för familjen Fraser och McKenzie är att Stephen Bonnet, som våldtog Jamie och Claires dotter Brianna, fortfarande är på fri fot och kan utgöra ett hot. Både Jamie och Brinnas man Roger känner också behov av hämnd för vad Bonnet gjort mot deras familj. Bonnet visar sig också utgöra ett hot mot Jamies moster Jocasta och hennes förmögenhet. Hela denna historia är en av de mest spännande trådarna i boken.

Claire fortsätter att göra många insatser med sin läkekonst och i denna bok börjar hon försöka framställa penicillin, någon som ju fanns i Claires nutid men inte i slutet av 1700-talet där hon nu lever. Detta experiment har varierad framgång, men som vi som känner hennes vet så ger hon inte upp så lätt.

Sammanfattningsvis så är detta en bok endast för de som läst de tidigare böckerna i serien.

söndag 16 juni 2019

1793

Foto: adlibris.com/se
Ibland säger folk att det var bättre förr. När jag lyssnar på 1793 av Niklas Natt och Dag tänker jag att det var verkligen inte bättre förr. Sverige i slutet av 1700-talet var för många fattigt och eländigt. Var man dessutom kvinna hade man inget att säga till om. Man var utlämnad till mäns nycker och blev ofta ett offer för omständigheterna.

Denna berättelse inleds med att ett lik hittas i Fatburen, en igenslammade sjö på Södermalm i Stockholm. Liket saknar armar, ben, ögon, tänder och tunga. Fast det är inte det som tagit livet av honom. Två män börjar med gemensamma krafter att försöka ta reda på vad som hänt, men berättelsen handlar inte bara om dem. Det handlar också om en ung man som kommit till Stockholm för att söka lyckan och en flicka som blir tvungen att ta sitt öde i egna händer. Dessa historier vävs med tiden samman och hela sanningen blottläggs.

I början tyckte jag att det var lite segt och det tog ett tag innan jag verkligen drogs in i historien. Jag upprördes över eländet och fattigdomen på den tiden och vidrigheterna som omger det upphittade likets historia. När jag väl fastnat i historien ville jag bara fortsätta att lyssna, för att få veta hur altl hängde ihop. Ibland hade jag teorier som inte stämde, och ibland förstod jag saker innan de uppdagades. Även om det var saker som var vidriga så frossade inte författaren i det, hade han gjort det hade det blivit jobbigt. Han var också bra på att skapa cliffhangers, och allt var inte alltid som det först verkade. Detta är en spännande bok och är man dessutom lite intresserad av svensk historia så är den att rekommendera.

söndag 19 maj 2019

Framgångens pris

Foto: adlibiris.com/se
Nora Roberts är min favoritförfattare när jag bara vill ha något lättläst, spännande och romantiskt. Denna bok har stått i min bokhylla sedan någon bokrea, någon gång. Nu passade den bra.

Deanna jobba på en tv-station i Chicago. Hon har arbetat sig upp till nyhetsankare men vill ha sin eget tv-program. Hon ser upp till och hjälper kanalens stjärna Angela, men när hon inte vill ge upp sin egen karriär och följa med Angela till New York, som hennes projektledare, förändras allt. Hon får sin egen talk-show men också all Anglas vrede och hämndlystnad. Hon möter kärleken men får också en anonym beundrare på halsen. Till slut tvingas hon inse att denna beundrare inte är så oskyldig som hon först trott.

Handlingen utspelar sig i början av 1990-talet och detta är en av författarens tidiga böcker. Jag kan föreställa mig karaktärerna i såpopera-formatet eller som en tv-film. Jag vet inte om det är tidsandan som gör det, hur kläderna och media-världen beskrivs. Eller om det beror på att Angela skulle passa perfekt i Dynastin eller någon liknade serie. Underhållande är det i vilket fall som helst.

söndag 12 maj 2019

Hjärtats osynliga raseri

Foto: adlibirs.com/se
Jag har inte läst något av John Boyne tidigare men jag har sett filmatiseringen av hans bok Pojken i randig pyjamas. Denna bok; Hjärtats osynliga raseri, handlar inte om ett krig. Inte om ett vanligt krig i alla fall. Kanske skulle man kunna säga att den handlar om ett krig för att finna och acceptera sig själv. Ett krig för rätten att få vara den man är, i ett konservativt och strikt samhälle.

Detta är berättelsen om Cyril, som föds 1945 på Irland. Hans 16-åriga mamma förskjuts och förvisas från byn när prästen får reda på att hon är gravid. Hon tar sig till Dublin och adopterar bort sonen så fort han är född. Cyril växer upp med två adoptivföräldrar som älskar honom på sitt sätt, men aldrig låter honom glömma att han inte är en riktigt Avery. När Cyril inser att han inte är som andra pojkar vet han inte riktigt hur han ska hantera det. Efter att ha fått en biktpräst att falla död ner efter att ha hört om hans fantasier om andra pojkar dröjer det mycket länge innan han någonsin vågar erkänna för någon annan hur han verkligen känner.

Läsaren får följa Cyril genom hela livet, genom svårigheterna och förnekelserna men också genom lyckan och till slut försoningen. Boken gör med jämna mellanrum 7-åriga hopp i tiden. På ett sätt så blir det effektfull, att sluta vid något verkligt viktigt och sedan ta vid sju år senare när dammet har lagt sig, så att säga. Samtidigt kan jag inte låta bli at tänka att det också är ett effektivt sätt att undvika att behöva beskriva de mest betydelsefulla händelserna, när de händer. Jag utgår från att författaren har valt denna teknik fullt medveten om vad den gör, och jag både gillar och ogillar den. Boken i sin helhet gillar jag dock. Den börjar bra, och blir bättre efter knappt 300 sidor. En annan berättarteknisk detalj som driver på handlingen är att Cyril med jämna mellanrum stöter på sin biologiska mamma, utan att någon av dem vet hur det ligger till. Jag väntade med spänning på hur det till slut skulle gå upp för dem vilka de verkligen är.


torsdag 4 april 2019

Förföljaren

Foto: adlibris.com/se
Det var ingen tanke med det, men denna bok har en del likhet med den förra jag läste. Förföljaren eller The Obsession som den heter i original är en spännande bok av Nora Roberts. Jag gillar ju Nora Roberts böcker, och denna bok är inget undantag.

Som 12-åring avslöjar Naomi sin pappa som en brutal seriemördare. Detta förändrar naturligtvis hela hennes liv. Som vuxen reser hon runt som fotograf och först vid 30 års ålder väljer hon att slå sig ner på en och samma plats. Hon hittar ett hus med en utsikt som direkt får henne att känna sig som hemma. Hon köper huset och börjar med all renovering som behövs. Hon blir direkt vän med snickaren Kevin och med tiden även hans fru Jenny. Kevins bäste vän Xander är det samhällets bilmekaniker och direkt när Naomi träffar honom så vet jag att de är ämnade för varandra. Det tar lite längre tid för Naomi att inse det, men till slut accepterar även hon kärleken ch väljer att försöka lita på den.

Spänningen i boken kommer genom att kvinnor i det lilla samhället börjar försvinna och sedan dyka upp strypta, våldtagna och misshandlade. Naomis bror som blivit en exceptionell FBI-agent kommer för att hjälpa till med att hitta gärningsmannen. Jag blev riktigt nöjd när jag räknade ut vem det var, en bra bit innan slutet. Känns alltid bra att få känna sig lite smart.

torsdag 21 mars 2019

Träskkungens dotter

Foto: adlibris.com/se
Det är inte alltid som man direkt dras in i en bok, men med denna var det så. Direkt när jag började lyssna på Träskkungens dotter av Karen Dionne så var jag fast. Jag tyckte att denna bok var spännande och jag ville bara lyssna vidare för att få se hur det skulle gå.

Helena närmar sig trettio, hon har en man och två små döttrar. De bor på Michigans halvö och hon försörjer sig på att göra sylt som hon säljer. En dag hör hon på radion att en fånge dödat två vakter och rymt från fängelset i närheten. Denna fånge är Helenas pappa.

Fram till att hon var tolv år bodde Helena med sina föräldrar ute i träsket. Hon träffade aldrig andra människor och som sin fars lilla skugga (hans smeknamn på henne) så lärde hon sig allt om att överleva ute i naturen. Det hon inte visste var att hennes pappa kidnappat hennes mamma när hon var fjorton år, våldtagit henne och sedan dess hållit henne kvar i träsket.

I ungefär varannat kapitel får man följa Helena i nutid, då hon beger sig ut i vildmarken för att hitta sin förrymde far. Detta eftersom hon inser att ingen annan än hon har en chans att hitta honom. De andra kapitlen är tillbakablickar på Helenas barndom i träsket. De kapitlen inleds med en bit från H.C. Andersens saga Dykungens dotter. När boken är slut har man fått höra i princip hela sagan också. Författaren har helt klart inspirerats av sagan där dykungen fångar prinsessan, behåller henne som fånge i dyn och får ett barn med henne. Barnet blir en dubbelnatur med faderns hemska arv och moderns goda. På samma sätt kan man hävda att Helena är, om inte en dubbelnatur så i alla fall bärare av mycket motstridiga känslor för sina föräldrar. Hon älskar sin pappa, samtidigt som hon inser att han är ett monster.

lördag 2 mars 2019

Och så levde de lyckliga

Foto: adlibris.com/se
Ibland vill man inte ha spänning, utan bara något som är trevligt. Det försökte jag förklara för min pappa i helgen. I och för sig gällde det filmer just då, men samma princip gäller för böcker. Ibland vill man bara ha något som är trevligt. Lucy Dillons böcker är trevliga.

Och så levde de lyckliga handlar om Anna och Michelle. Anna har gift sig med Phil och försöker få livet att gå ihop med hans tre döttrar sedan ett tidigare äktenskap, en energisk dalmatiner och sin egen oerhörda längtan efter ett eget barn. Michelle har lämnat allt för att böja om i Longhampton. Hon öppnar inredningsbutik men berättar inte för någon om sitt förflutna. Inte ens för nya bästa väninnan Anna.

Som jag redan påpekat så är detta en trevlig bok. Den kräver inte så mycket av läsaren, men jag gillar att varje kapitel börjar med några rader om en bok som någon av bokens karaktärer läst och ger sitt omdöme om. Anna är litteraturälskare ut i fingerspetsarna och vill inget hellre än att sprida denna kärlek vidare. Att läsa om hennes kärlek till böcker och specifika historier tilltalar mig, eftersom jag delar denna kärlek med henne.

onsdag 20 februari 2019

Homegoing

Foto: adlibris.com/se
Homegoing av Yaa Gyasi har ett upplägg som jag inte kan minnas att jag upplevt i någon annan bok. I varje kapitel så hoppar handlingen fram en generation. Detta gör att varje kapitel blir en egen historia, nästan som en novell. Samtidigt så hänger allt ihop.

Handlingen tar sin början i Ghana på 1700-talet. Effia blir bortgift med en engelsk guvernör, och blir hans afrikanska fru, trots att han har fru och barn hemma i England. Esi är Effias halvsyster, men ingen av dem vet om det. Hon tillfångatas och skickas som slav till Amerika. Efter dessa två inledande kapitel så får man följa dessa släktled fram till idag.

Vissa av historierna är väldigt gripande och jag skulle gärna fått följa en del av karaktärerna längre. Nästan alla historier innehåller tragik och hemskheter. Boken ger en inblick i slaveriets och Ghanas historia, och hur den historien fortsätter att påverka människor än idag.

tisdag 15 januari 2019

Ormen i Essex

Foto: adlibris.com/se
Redan innan jul började jag lyssna på Ormen i Essex av Sarah Perry. Jag hade läst mycket bra kritik om boken och sett fram emot att läsa den. Som sagt så började jag lyssna, på engelska. Jag brukar ofta tycka om att lyssna på böcker och bara en gång tidigare har jag fått gå från engelskan och lyssna på den svenska versionen istället. Denna bok hade jag svårt att komma in i. Jag förlorade koncentrationen och tappade bort mig i handlingen, som stundtals gick riktigt långsamt fram. Kanske var det just det, jag gick lite vilse i de långa beskrivande meningarna. Jag kämpade dock på i några timmar, men kände mig lite besviken över att jag inte direkt fastnade för boken som jag sett fram emot att läsa. Jag gick då över till att läsa på svenska, först som e-bok och sedan i en lånad, riktigt, bok. Då blev det en annan upplevelse. Då började jag tycka om den. Jag tappade inte bort mig, och hade jag bara läst från början så hade jag troligtvis gillat den direkt. Så kan det gå...

Boken utspelar sig i England i slutet på 1800-talet. Den handlar om Cora Seaborne, som tidigt i boken blir änka. Hon är rätt så nöjd med det, då hon nu kan bestämma över sitt eget liv. Hon tar med sig sin son och sin sällskapsdam till Essex. Där tänker hon undersöka mysteriet med sjöodjuret, som satt skräck i den lilla byn Aldwinter. Väl på plats blir hon vän med pastorsfamiljen, speciellt pastorn själv. De kan diskutera som jämlikar, även fast de har mycket olika åsikter om saker och ting.

Många andra karaktärer har betydelse för handligen och ger läsaren en inblick i samhällets orättvisor och problem. Vissa problem är lite mer specifika för tiden, medan andra är tidlösa och universella. Jag tycker synd om många av karaktärerna, då obesvarad kärlek är något som flera av dem har gemensamt. Fast jag skulle inte säga att de låter sig nedslås av det. De allra flesta kämpar på med sina liv, och hittar mål och mening där de kan. Kanske är det ett av bokens budskap...