Janusstenen

Foto: bokus.com

Elly Griffiths andra bok om arkeologen Ruth Galloway heter Janusstenen. Janus är en gud i den romerska mytologin. Han har hand om dörrar och övergångar. Vid ett bygge i Norfolk hittas ett litet skelett under en dörr, när det gamla huset rivs. Ruth kallas in som expert. Vid en utgrävning i närheten hittas också skelett och Ruth blir inblandad även där. Polisen Harry Nelson kopplas också in och de funderar på om det finns något samband mellan de två platserna. 

Jag lyssnade på denna bok på ett par dagar. Jag inser nu att jag redan glömt detaljerna. Däremot så vet jag att jag gillar denna serie. Det som är störande är dock Ruths funderingar om sin vikt. Att hon beskrivs som tjock tycker jag är störande, eftersom det i första bokens stod att hon vägde 80 kg. Jag funderar på om hon verkligen kan vara tjock då. Överviktigt ja, men tjock? I denna bok är hon dock gravid så hon tycker att det är skönt att inte behöva bry sig lika mycket om vad hon äter. Problemet är att barnets far är polisen Nelson, och han är redfan gift och har två tonårsdöttrar. En desperat natt resulterade dock i en graviditet och den 40-åriga Ruth tänker behålla barnet. Jag funderar på hur detta ska utveckla sig. Jag är övertygad om att de tycker om varandra, men kommer det någonsin att bli de två? Eftersom det är många böcker i serien så kan mycket hända. Jag kommer fortsätta lyssna. 
 

Flickan under jorden

Foto: bokus.com

Jag följer några personer på Instagram som lägger ut mycket om böcker. På ett av dessa konton fick jag tipset om Elly Griffiths serie om Ruth Galloway. Att den person som säger sig inte vara så förtjust i deckare gillade denna serie gjorde att jag tänkte att den kunde passa även mig. Den första boken i serien heter Flickan under jorden. 

Ruth bor i en stuga vid sandängarna vid Norfolks kust. När ett människoskelett hittas där vänder sig polisen Harry Nelson till Ruth. Hon är arkeolog och expert på ben. Han hoppas att det de hittat är flickan Lucy som försvann för 10 år sedan. Ruth kan dock upplysa honom om att skelettet är mer än tusen år gammalt. En flicka till försvinner och Nelson får än en gång brev från någon som kan vara kidnapparen. Han ber Ruth om hjälp att tolka breven och hon dras in i utredningen. 

Det är en spännande bok. Jag lyssnade på den över en helg, och har idag börjat på nästa bok. Det som störde mig var något som hon på Instagram påpekat, så jag var förberedd. Ruth tänker rätt så mycket på att hon är tjock. Hon väger 80 kg men beskrivs som tjock. Hur kort är hon? Hon måste vara rätt så kort för att vara tjock vid 80 kg. Att hon funderar på om bilbältet ska räcka till för henne verkar bara stört. Eftersom jag var förberedd på detta, och tydligen ska det ge sig några böcker in i serien, så gillade jag läget och gick vidare, även om det var störande. Det var intressant med en arkeolog och en hel del historia. Får se hur många böcker jag plöjer innan jag pausar för något annat...
 

En stund är vi vackra på jorden

Foto: adlibris.com/se

Jag hade aldrig hört talas om Ocean Vuong, och det är kanske inte så konstigt. Han är poet, och jag läser inte direkt poesi. En stund är vi vackra på jorden är en roman, i form av ett brev, från en son till en mor. Det är formulerat som ett brev, men brevformen är inte så tydlig hela tiden. Kanske är det brevformen som gör det lite episodiskt. Det finns kronologi men den är inte helt linjär. Även om vi tar oss framåt så hoppar det lite hit och dit, utan att det kommenteras eller förklaras. 

Den vietnamesiska unge mannen skriver till sin mor och berättar om minnen från sin barndom och ungdomstid. Han berättar också om historier som han hört om sin mor och mormor och deras liv i krigets Vietnam. Han berättar om sin första kärlek och sitt sexuella uppvaknande, kanske för att han inte tro att hans mor någonsin kommer läsa detta och förstå. Allt görs med ett poetiskt och levande språk. Boken har hyllats av kritiker. Jag känner dock inte att detta var något som tilltalade mig. Jag kan inte tycka om en bok bara för att den har ett vackert språk. Mitt gillande drivs mer av karaktärer och handling. Jag vet inte vem jag skulle rekommendera denna bok till. Jag hoppas att hon som valde den till bokcirkeln tycker om den, för det är så tråkigt när man väljer något som man inte ens själv uppskattar. 
 

Sanningen om ostrondykerskan

Foto: adlibris.com/se

Den tredje boken; Sanningen om ostondykerskan, i Caroline Säfstrands serie om livets vägskäl var nog den starkaste. Lite ovanligt med en serie där böckerna blir bättre och bättre. Jag kände inte så i början av boken, men det är den känslan jag sitter med nu när den är slut. 

Meja är 37 år och har en vikariat som städare. Hon bor med Johan men att de är sambos är nog mer av vana och bekvämlighet än av kärlek. Hon får ett uppdrag på jobbet att hjälpa författarinnan Inez att städa bland alla böcker och papper. Hon ska vara där varje förmiddag i tre veckor. Inez är en envis och egensinnig gammal dam. Man börjar inte direkt att gilla henne på en gång. Inez granne dog plötsligt och nu har hon bestämt sig för att döstäda och skriva en sista roman. Allt eftersom får Meja hjälpa till med mer än städning. 

Mellan Meja och Inez växer en fin vänskap fram. Inez dras ut från sitt isolerade liv och Meja börjar kunna hitta sig själv. Alla tre böckerna i serien har komplicerade mor och dotter-relationer i handlingen. I denna finns två. Det känns bra att det även finns försoning och att trasiga band kan lagas. Jag rekommenderar verkligen denna serie, till den som vill läsa feel good, med mycket innehåll och gripande öden.  
 

Vindården för vilda drömmar

Foto: adlibris.com/se

Caroline Säfstrands Vingården för vilda drömmar är definitivt en fristående fortsättning på den förra boken jag lyssnade på. En karaktär från den boken nämndes vid ett tillfälle i denna bok. Jag tyckte bättre om denna. Vet inte riktigt varför. Den hade väldigt korta kapitel, växlade precis som den förra mellan olika personers perspektiv. För att kapitlen var så korta hann man aldrig tröttna och man ville bara lyssna vidare, men det hade nog med mer än kapitellängden att göra. Historien fängslade mig väl helt enkelt. 

Erica bär på en stor sorg. Hon har svårt att gå vidare trots att tiden gått och att sambon tycker att nu får det väl vara dags att titta framåt. Han bokar tid hos en parterapeut men efter första besöket lämnar Erica Stockholm och sätter sig på ett slumpvis valt tåg. På väg till Helsingborg läser hon i en tidning om en vingård, så hon när hon kommer fram åker hon vidare dit och hyr det omgjorda hönshuset över helgen. Marcus och hans farfar Johannes driver vingården och hyr ut hönshuset för lite extra inkomst. Marcus har ännu inte berättat för sin farfar att han inte vet hur ekonomin ska gå ihop sig och om de klarar en säsong till. På vingården kan Erica för första gången på ett år finna ro, och efter att kort varit tillbaka i Stockholm så lockar vingårdens granne Beatrix henne att återvända. Nu stannar hon hela sommaren och allas liv kommer att förändras. Även den ensamma Lilian i Helsingborg kommer påverkas av Ericas sommar på vingården.  

Mycket trevlig bok. En feel good med allvarliga undertoner. Kommer direkt att ta vid med nästa bok i serien.
 

Klubben för lyckliga slut

Foto: adlibris.com/se

Jag har inte tidigare läst något av Caroline Säfstrand, men såg att hennes senaste bok fick pris på feel good-festivalen. Inser också nu att jag nog har en annan av henens böcker liggande i min bokhylla på Storytel, men nu blev det Klubben för lyckliga slut, först boken i serien "Vid livets vägskäl". 

Enligt baksidan handlar denna bok om tre kvinnor. Cecilia som blivit änka och försöker leva vidare utan man och med tvillingsöner som flyttat iväg för att studera. Lisbeth som jobbar som kock på förskola och tar hand om pensionerad man och barnbarn när hon är hemma, trots att hon vill ta mer hand om sig själv och sin relation till mannen. Ivy som är orolig för allt, speciellt det som rör den två-åriga sonen. Jag skulle säga att den också handlar om Cecilias syster Michelle, som kommer och bor hos sin storasyster efter att henens man begärt skilsmässa, trots att de inte haft kontakt på många år. Den handlar också om Sam, som håller i skrivarkursen om lyckliga slut. På hans kurs hamnar kvinnorna och fast ingen föreställer sig det till att börja med så kommer det att förändra deras liv, på ett eller annat sätt.

Jag tycker om boken. Den var trevlig men alla karaktärer hade allvarliga problem i sina liv. Detta behandlades med finkänslighet och värme. Jag tror boken vill förmedla hopp om att saker och ting kan ordna sig till slut. Jag kommer att lyssna på de andra böckerna i serien också. Undra vad kopplingen är mellan dem? Kanske platsen. Några av karaktärerna i denna bok bodde i Helsingborg, och jag tror att någon gör det även i nästa bok. 

Hallowe´en party

Foto: adlibris.com/se

Jag läste en artikel om filmer och serier som var på gång och som var baserade på böcker, så att man kunde läsa böckerna innan man såg dem filmatiserade. Så jag har nu lyssnat på Hallowe´en party av Agatha Christie. Filmatiseringen ska tydligen utspela sig i Venedig, men bokens händelser sker i England. 

En flicka dränks i äppelhinken på en halloweenfest. Innan hade hon berättat att hon en gång sett ett mord. De flesta trodde inte på henne, men när hon hittas död funderar några på om det kan ha varit sant ändå. En av gästerna på festen är en deckarförfattarinna som känner Hercule Poirot, och hon ber honom undersöka fallet. Det mesta av boken följer sedan Poirots undersökningar, hur han pratar med alla som var på festen och även diskuterar sina iakttagelser med en vän på polisen och deckarförfattarinnan. 

Trailern för filmen såg lite läskig ut, men det känns inte läskigt när man lyssnar på boken. Jag kan dock föreställa mig att man kan göra det mer läskigt, med stämningsfull musik och jump scares. En klassisk Poirot-bok och det blir säkert en bra film också.