Atlas - Historien om Pa Salt

Foto: adlibris.com/se

Lucinda Riley dog innan hon hann skriva färdigt serien om de sju systrarna. Hennes son Harry Whittaker fick färdigställa den sista boken; Atlas - Historien om Pa Salt. Här ska allt knytas samman. Alla frågetecken från de tidigare böckerna ska få sina svar. Jag tycker att det blev så. Jag upplever inte att jag lämnades med frågor. Jag tycker inte heller att jag direkt märkte av att det var någon annan som skrivit färdigt. Har man läst de andra böckerna i serien så är denna ett måste.

Pa Salt har lämnat efter sig en dagbok. Via den får döttrarna och läsaren lära känna pappans historia, ända från barndomen. Man märker snart att han stötter på karaktärer som man läst om tidigare. Man har faktiskt läst om honom tidigare, utan att veta att det är han. Vid något tillfälle vet jag att jag tänkte att det nog var han som passerade förbi, men i det flesta fall var jag ovetande. Det blir tydligt att ingen av de adoptioner han gjorde var en slump. Det var alltid familjer som han på något sätt träffat tidigare. 

Jag tycker att detta är en mycket bra serie böcker. Jag har tyckt mycket om dem. Jag tycker att detta var ett värdigt avslut på en så engagerade serie. Jag rekommendera varmt hela serien.
 

Kärlek på den lilla ön i havet

Foto: adlibris.com/se

Tidigare i veckan, kommer inte längre ihåg vilken dag för jag är redan så investerad i en ny bok, så lyssnade jag färdigt på Jenny Colgans Kärlek på den lilla ön i havet. Det var trevlig att träffa Flora och Joel och alla de andra på den lilla skotska ön Mure igen. 

Flora och Joel ska gifta sig, men de är inte riktigt överens om hur det ska göras. Flora räkna med ett stort bröllop där alla på ön är välkomna. Joel tycker att de ska en liten ceremoni med bara de närmaste och sedan kan de skänka bort pengarna som de annars skulle ha spenderat. Samtidigt dyker Olivia upp och vill ha ett storstilat bröllop på hotellet Klippan, som Flora nu driver. Olivia växte upp på ön men har inte varit tillbaka på länge och nu vill hon ha sitt bröllop samma dag som Flora och Joel ha planerat för. Lorna har också hopp om ett lyckligt slut med öns läkare, men inte heller det blir som någon hade kunnat tänka sig. 

Jag hoppas på fler böcker om den lilla ön. För även om denna boks bröllopsdramatik ordnar sig till slut så finns det andra frågor som lämnas obesvarade och allt avslutas med något av en ny cliffhanger. Det måste vara så att det ska blir fler böcker... Jag kommer i vilket fall att fortsätta läsa i så fall. Jenny Colgan skriver så mysiga feelgood-böcker.

 

Intill vanvett, intill döden

Foto: adlibris.com/se

Jag har inte läst något av Kirsten Thorup tidigare. Jag vet inte ens om jag läst något av en danks författare... förutom H.C.Andersen. Intill vanvett, intill döden är inte direkt en bok jag skulle rekommendera och den gjorde mig inte sugen på mer av författaren. Under, i alla fall, första halvan så övervägde jag att sluta och jag skulle inte brytt mig om att inte veta hur det slutade. Det var så segt och jag upplevde det som att i princip inget hände.

Det är 1942 och Harriet, som är nybliven änka, lämnar in sina små pojkar på barnhem och åker från Danmark till Tyskland för att vila upp sig. Hon ska bo hos sin mans flygkollega (högt uppsatt nazist) och hans danska fru. Jag upplever, åtminstone till att börja med, Harriet som naiv, ytlig och okunnig. Jag tänker att det egentligen är ett intressant berättargrepp, men i början stör jag mig allt tjat om hur smal och snygg Harriet är, (hon var tidigare modell). Hon har trots allt någon sorts känsla för rätt och fel och människors lika värde. Kanske är detta mest för att hon inte blivit utsatt för lika hård propaganda som invånarna i Tyskland. Det blir inte direkt den semester som hon föreställt sig, men hon verkar inte riktigt veta vad hon ger sig in i när hon ska resa i ett land i krig. Hennes värdinna Gudrun får jag inte riktigt grepp om. Hon verkar ofta helt indoktrinerade i de nazistiska idealen, men visar senare lite mer mänskliga sidor också. 

Kanske blev detta en rörig beskrivning av boken, men det får respektera min röriga tankar och känslor för boken. Jag var inte så förtjust i den...