Familjen Bridgerton 3 - En förtrollande hemlighet

Foto: adlibris.com/se

Den tredje boken i Julia Quinns serie om familjen Bridgerton; En förtrollande hemlighet, är en riktig Askungesaga. Då menar jag verkligen att den är som sagan om Askungen. Egentligen skulle man kunna säga bara det, för så likt är det.

Sophie Beckett är oäkta dotter till en greve. Han erkänner aldrig faderskapet men tar hand om henne, som sin myndling. När Sophie är tio år gifter sig greven med en kvinna som har två egna döttrar. Den nya grevinnan avskyr Sophie från första stund och förbjuder döttrarna att ha något med henne att göra. När Sophie är fjorton år dör greven och änkegrevinna får ett tre gånger så stort arv om hon låter Sophie bo hos sig. Från den dagen blir Sophie kammarjungfru, husa och ja, i princip slav i sitt eget hem. Vid tjugo års ålder får Sophie hjälp av tjänarna att klä sig i en silverfärgad klänning som ägdes av hennes farmor. Med mask och lånade skor tar hon sig sedan in på Lady Bridgertons maskeradbal. 

Likheterna med Askunge slutar inte här. Väl på balen möter Sophie Benedict, nummer två i den Bridgertonska syskonskaran. Trots att de båda är iförda masker dras de genast till varandra och man skulle nog kunna säga att det är kärlek vid första ögonkastet. När klockan slår tolv rusar Sophie från balen och lämnar Benedict med endast en handske (inte en sko i denna berättelse, men ändå). Handskens monogram för honom till änkegrevinnan salong nästa dag, men han ser direkt att hennes döttrar inte är den han söker. 

När änkegrevinnan förstår att Sophie varit på balen (de lånade skorna avslöjade henne) blir hon utsparkad direkt. Hon flyr London och det dröjer två år innan hon får se Benedict igen. Han räddar hennes då från att bli våldtagen av sina arbetsgivares son och hans berusade vänner. Sophie känner genast igen sin räddare, men när han inte känner igen henne väljer hon att hålla tyst. hon kan ju ändå aldrig få honom, och hans älskarinna tänker hon inte bli.

Som vanligt underhållande och trevligt. Dock anmärkningsvärt hur lik sagan den är., och precis som sagor så har den en lyckligt slut.

 

Familjen Bridgerton 2 - En oväntad förälskelse

Foto: adlibris.com/se

Julia Quinns andra bok om familjen Bridgerton; En oväntad förälskelse, handlar om syskonskarans äldste; Anthony, numera Lord Bridgerton. Anthony var 18 år när hans far dog. Hans far var hans största idol och bästa vän. Han kan inte föreställa sig en bättre man och tänker sig aldrig att han ska kunna leva upp till att bli lika bra. Han fastnar också i den fasta övertygelsen att eftersom han inte kan överträffa sin far på något plan kommer han inte heller att leva längre än vad han gjorde. Tydligen är detta ett inte helt ovanligt sätt för unga män att reagera på när de förlorar sin far i unga år. 

Vid 29 år ålder har Anthony nu bestämt sig för att gifta sig, men eftersom han inte tror sig leva mer än högst nio år till ska han bara väja en kvinna som blir en bra mor och vicomtesse och kan klara sig utan honom sedan. Hans val faller på den vackra Edwina Sheffield.

Edwina deklarerar, till allas förvåning, att hon inte tänker gifta sig med någon som inte hennes storasyster Kate godkänner. Detta resulterar i att alla Londons giftaslystna herrar blir väldigt artiga mot Kate, men det är något nedslående för henne att ingen faktiskt pratar eller dansar med henne för hennes egen skull. Hon har redan hört om Anthonys ryckte som libertin och rumlare och bestämt sig för att han inte är en passande man för hennes syster. När de möts slår det dock gnistor så att alla med lite insikt i deras personligheter kan förstå. Utgången är naturligtvis given, men vägen dit är underhållande. 

Läste boken på ett dygn. Flera gånger kom jag på mig själv med att sitta och flina eller skratta för mig själv. Detta är precis sådan lättsam underhållning som jag gillar. 

 

The red queen

 

Foto: Bokus.com

Jag har läst böcker av Philippa Gregory förut, men det är länge sedan nu. The red Queen handlar om Margaret Beaufort. Detta är en roman som bygger på verkliga händelser och personer, men där författaren har fyllt i de luckort som historien lämnar. 

Redan som barn är Margarets tro viktig för henne, hon har syner och vill bli en ny Jeanne d`Arc. Hon kan be på sina bara knän i timmar och vill gå i kloster. Familjen har dock andra planer för henne. Hon ska föda huset Lancasters framtida tronarvinge. Detta utspelas alltså i England under 1400-talet då husen Lancaster och York krigade om tronen i landet. 

Som 12-åring gifts Margaret bort med Edmund Tudor. Som 13-åring föder hon, under svåra plågor, sonen Henry. Hennes man dör redan innan han hinner se sonen och hans yngre bror Jasper utses till förmyndare och får ansvar för att uppfostra Henry. När sorgeåret är över gifts Margaret bort igen och får lämna sonen med Jasper, i Wales. Margaret tycker att henne nya man Henry Stafford är en gammal man, men han är ungefär 35 år, fast det är ju ungefär 20 år äldre än vad hon är. Henry är snäll mot henne men hans ovilja att kriga för vem som ska ha tronen gör att Margaret aldrig riktigt respekterar honom. Trots det inser hon när han är död att hon faktiskt saknar honom. Eftersom hon nu inte heller har föräldrar eller andra nära släktingar i livet och är ägare av en ansenlig förmögenhet så tar hon för första gången sitt liv i egna händer. 

Hon har ända sedan sonen Henry Tudor föddes varit övertygad om att det är Guds vilja att han en gång ska bli Englands kung. Hon behöver alltså gifta sig med en man med inflytande vid hovet, men som inte är lojal mot huset York. Valet fallet på Thomas Stanley, som är expert på att vända kappan efter vinden. Han står alltid på den vinnande sidan, oavsett vilken sida det är. 

Jag tycker att detta är en intressant bok. Boken innan, The white Queen, handlar om samma tid, men där får man se allt från Elizabeth Woodvilles perspektiv. Hon var gift med Edward IV och drottning av England. Det finna också en tv-serie som bygger på dessa två böcker, och en tredje. Det är lätt att tycka att Margaret är en rätt så osympatisk person. Hon verkar mest maktgalen och fanatisk. När jag läste denna bok fick jag en större förståelse för henne och författaren lyckas få mig att sympatisera med henne trots hennes maktlystna, manipulativa och falska beteende.