Irrbloss

Foto: bokus.com

Irrbloss är Elly Griffiths tolfte bok om rättsarkeologen Ruth Galloway. När denna bok börjar har Ruth flyttat till Cambridge och bor ihop med Frank och sin dotter Kate. Polisen Harry Nelson, som är Kates pappa, är väl inte helt nöjd med detta. Fast det kan han ju inget säga eftersom han är gift på sitt håll.

Ivor March har häktats för mord på flera kvinnor. Han har inte erkänt men alla tro att det är han. Ruths förra chef Phil ledde utgrävningen när de först offren hittades. Nu säger Ivor till polisen att han ska berätta var de andra finns nergrävda om Ruth leder utgrävningen istället. Ruth kan inte tacka nej när Nelson kontaktar henne med denna fråga. Så nu jobbar de ihop igen. Fler och fler börjar dock tvivla på om Ivor verkligen är mördaren. Det vill varken Nelson eller Ruth lyssna på mycket på, de fortsätter jobba enligt den teorin. Historier om en lyktgubbe och Irrbloss i natten florera också i samband med utredningen. När fler kvinnor försvinner blir det dock tydligt att den inlåste Ivor inte kan vara skyldig, i alla fall inte till de nya offren. 

Det var en spännande handling, även om jag stundtals tappade bort mig i alla olika offer från olika tider, och vem som var vem. Jag skyller på att mitt huvud inte riktigt har varit med mig på sista tiden, (har glömt saker och haft svårt med koncentrationen ibland). Trots det är läsning en fantastisk avkoppling och tidsfördriv från allt annat i livet som fyller ens tankar. Jag kommer nog gå vidare direkt med nästa bok i serien.