Om Niklas Strömstedt

Foto: adlibris.com/se

Veckan innan jul lyssnade jag på Niklas Strömstedts självbiografi Om Niklas Strömstedt. Det är han själv som läser och ibland sjunger han också. Jag kommer fortfarande ihåg när jag som barn fick hans skiva "Om" på kasettband. Jag gillade honom då och jag gillar honom idag också, fast nu lika mycket för hans tv-progam med frun Jenny, där de besöker andra par och pratar om relationer och livet. 

Trots att jag gillar Niklas så är jag inte helt såld på denna bok. Jag tyckte att det var trevligt att lyssna på honom men jag berördes inte så starkt av bokens innehåll. Kanske beror det på att det är mer fokus på musiken och karriären, än relationer och livet i övrigt. Jag tyckte det var intressantast att höra om hans privatliv; barndomen och relationerna. Att hans mamma var väninna till Astrid Lindgren och systern blev inspiration till Ronja Rövardotter tyckte jag var intressant. Likaså att Ingmar Bergman inspirerades av föräldrarnas äktenskapskris när han gjorde "Scener i ett äktenskap". 

Som sagt så var det en trevlig lyssning, så jag rekommenderar att just lyssna, men den berörde inte på djupet.
 

Den sista utgrävningen

Foto: adlibris.com/se

Nu har Elly Griffiths sista bok om arkeologen Ruth Galloway och polisen Harry Nelson kommit på svenska. Den heter Den sista utgrävningen och känns som ett bra slut på serien. 

Som i tidigare böcker hittas benen efter en död kropp och Ruth kallas in för att undersöka saken. Polisen kommer snart fram till att det är kvarlevorna efter en ung kvinna som försvann för 20 år sedan. Nelson och hans team får jobba vidare med att hitta den skyldige, och som alltid blir Ruth inblandad. 

Det som är mest intressant nu på slutet är hur det ska gå för Ruth och Nelson. Ska de äntligen bli ett par på riktigt. När boken börjar visar det sig att Nelsons fru lämnat honom, så nu finns verkligen chansen. Däremot så går det inte så lätt, många missförstånd och förutfattade meningar ställer till det innan upplösningen. När den kom satt jag dock och flinade brett, alldeles för mig själv. 

Jag gillade verkligen denna serie, men man borde börja från början så att man kan hänga med i huvudpersonernas privatliv, i kronologisk ordning.
 

En snöängel till jul

Foto: adlibris.com/se

I helgen blev det en julbok till; En snöängel till jul av Johanna Johansson, Sara Molin och Birgitta Gunnarson. Denna bok har tre huvudpersoner. Kanske har de tre författarna skrivit en karaktär var, men det är inget som jag vet utan gissar bara.

Aida gick igenom en skilsmässa för ett år sedan. Hon har två döttrar som hon nu vill ge en fantastiskt jul. En annan tanke hon har är att ordna en julfest för folk som inte har någon att fira jul med. För att slippa tacka ja till att ha jouren på socialkontoret över jul säger hon till sin chef att hon håller på att ordna denna julfest. Sedan har hon ju inget annat val än att faktiskt göra det. 

Margit är 78 år och bor ensam i ett stor hus sedan hennes man dog. Systerdottern är hennes enda nära släkting och hon tänker åka med sin man till Kanarieöarna över jul. När Margit ser Aidas inlägg om julfesten i bostadsområdets facebookgruppen hör hon av sig och säger att hon vill hjälpa till. 

I samma bostadsområde bok också 18-åriga Milo. Han har inte så många vänner och hemma är det minst sagt frostigt efter att pappans otrohet kommit fram. När hans mamma ber honom hjälpa en äldre dam som behöver hjälp med att få upp julgardiner så går han motvilligt med på det. Margit tar emot honom efter att hans mamma svarat på hennes facebookinlägg. På detta sätt dras även Milo in i planeringen av julfesten. 

En oväntad vänskap växer fram mellan dessa tre karaktärer. De skulle troligtvis aldrig lärt känna varandra i vanliga fall, men nu börjar de hjälpas åt för att få till en så bra julfest som möjligt. Fler och fler vill faktiskt engagera sig i projektet, och det som skulle vara en fest för ensamma människor för även samman arrangörerna. En fin berättelse, med juligt budskap om samhörighet, generositet och vänlighet.

Döda kvinnor förlåter inte

Foto: adlibris.com/se

I helgen lyssnade jag på Döda kvinnor förlåter inte av Katarina Wennstam. Jag tycker att detta är en väldigt bra bok. Jag längtar redan till att fortsättningen kommer, för det ska det göra om jag förstått rätt. 

Handligen utspelas i Stockholm i slutet av 1800-talet. På nyårsnatten hittar portvaktens dotter Hildur en död kvinna på gården. Mellan kvinnans ben ligger ett dött foster och man drar slutsatsen att hon dött av fosterfördrivning, som var olagligt på denna tid. Eftersom man tror att hon själv orsakat sin död så tänker man inte utreda vidare. Inte alla håller med om det beslutet. Hildur är sömmerska och på det viset träffar hon Fredrika som nyss flyttat in i huset, som sällskapsdam, hos sin farbror och hans familj. Mitt emot dem bor änkefrun Olga och hennes son, som jobbar som polis. Hildur och Fredrika börjar diskutera fallet med grannen Oscar, och efter ett tag dras även hans mor in i undersökningarna. Olgas tjänsteflicka Edith blir också betydelsefull för deras utredning. 

Detta är lite av en deckarhistoria, men framför allt en historisk kvinnoskildring. Jag drogs direkt in i handlingen och kunde inte släppa den. Jag ville hela tiden lyssna vidare för att se hur det skulle gå för de fyra, helt olika, kvinnorna. Eftersom de kommer från olika samhällsklasser hade jag svårt att se framför mig hur de skulle kunna bli vänner eller samarbetspartners i utredningen av vad som verkligen hänt den döda kvinnan. Allt det började med att Hildur och Fredrika möttes och Fredrik brydde sig inte om att hon kanske inte skulle bli vän med portvaktens dotter. Hon brydde sig inte heller om att de inte borde lägga sig i vad som hänt utan diskuterade friskt med polisen Oscar efter att Hildur presenterat dem. Hur änkefrun skulle hamna i detta var först svårt att förstå, men hon visade sig vara mer progressiv än man först trott och hennes kontakter i samhället blev ovärderliga. Edith var väl aldrig riktigt en del av deras "brotsbekämpningsklubb", men hon bidrog med värdefull information och blev till slut ändå en del av gruppen.

Jag rekommenderar boken till alla som är intresserade av kvinnohistoria och gillar lite spänning.

 

Midnight at the Christmas Bookshop

Foto: bokus.com

Nu har jag lyssnat på fortsättningen; Jenny Colgans Midnight at the Christmas Bookshop. Denna bok tar vid där den förra slutade. Den handlar om nästa år och slutar än en gång precis efter jul.

Carmen är ensam igen, efter en massa missförstånd med pojkvännen. Det är faktiskt lite störigt hur totalt de missförstår varandra. Först trodde jag att denna bok skulle handla om hur Carmen träffar någon ny, men efter ett tag förstod jag att hon inte skulle kunna gå vidare, utan hitta tillbaka till det som hon förlorat. Storsyster Sofia och hennes stora familj är också en del av denna bok. De anställer en ny nanny, eller rättare sagt en manny. Han vinner alas hjärtan och blir direkt en del av gemenskapen. 

Detta är verkligen en mysig bok, precis som böcker av denna författare brukar vara, men lite extra mysig att lyssna på eftersom den har en hel del julmys. Nu får jag fundera på vad jag ska ta härnäst. Ska det bli något mer juligt eller något helt annat...
 

The Christmas Bookshop

Foto: bokus.com

Jenny Colgan skriver alltid trevliga böcker, tycker jag. Så här inför jul tänkte jag att det skulle passa med The Christmas Bookshop. 

Carmen och Sofia är systrar och väldigt olika. Sofia har utbildat sig till advokat, gift sig, fått tre barn (och ett fjärde är på väg), bor i ett stort hus i Edinburgh och tycker att hennes lillasyster är rätt så hopplös. Carmen har inte vidareutbildat sig, hon har jobbat i affär sedan hon slutade skolan och tycker att Sofia lyckas med allt och att folk tycker att hon är bättre, hela tiden. 

Varuhuset där Carmen jobbar på sybehörsavdelningen måste slå igen och hon blir följaktligen av med jobbet. Då blir hon tvungen att flytta in hos sina föräldrar igen och ligger mest på soffan och tycker synd om sig själv. Mamman övertalar Sofia att på något sätt hjälpa Carmen. Något motvilligt tar sig Sofia an uppdraget. En av hennes klienter äger en bokhandel som är på väg mot konkurs. Hon ger Carmen uppdraget att, över jul, hjälpa till i butik, för att se om den går att rädda. Hon låter henne också flytta in i ett rum i källaren på hennes tjusiga villa. 

Det blir alltså ett nytt liv för Carmen. En ny stad, ett nytt jobb, ett boende ihop med systen och hennes familj, (som hon inte brytt sig så mycket om förut). När en känd författare dyker upp i bokhandeln och visar intresse och dessutom en stilig doktorand från universitet gör entre i hennes liv blir det är mer komplicerat. 

Detta är en trevlig bok i julig skotsk miljö. Gillar man böcker av denna författare så gillar man denna också. Det finns en fortsättning och den har jag nyss börjar lyssna på.
 

En helt vanlig familj

Foto: adlibris.com/se

Jag såg reklam för en svensk serie som skulle komma på Netflix. När jag såg den tyckte jag att det på något sätt verkade bekant. Mycket riktigt så var det så... I min bokhylla på Storytel låg En helt vanlig familj av Mattias Edvardsson. Den hade legat där ett tag, men nu kändes det lägligt att lyssna på den. Man kan ju inte se en serie och sedan läsa boken. Det måste bli boken först.

Boken börjar med att 19-åriga Stella blir anklagad för mord och häktad. Denna nyhet slår ner i hennes föräldrars liv som en bomb. Hur ska de hantera detta? Vad är de beredda att göra för att hjälpa sin dotter tillbaka till friheten?

Jag gillar den här bokens upplägg. Först delen är faderns. Stellas pappa Adam är präst. Kan en präst, med oklanderligt rykte, vara beredd att ljuga i rätten? Andra delen är dotterns. Vi får vara med Stella i häktet, där hon tänker tillbaka på vad som hände innan mordkvällen. Sista delen är moderns. Ulrika är advokat och ser till att Stella får en bra försvarare. Fast hon är beredd att göra mer än så för sin dotter. 

När man lyssnar har varje del sin egen uppläsare. Det tycker jag är ett genialiskt drag. Det hade varit så mycket sämre om samma person hade läst hela boken. Medan jag lyssnade hade jag mina tvivel om vad som hänt. Jag formade teorier om hur det skulle kunnat gått till. Sedan framkom mer information och mina teorier fick skrotas. Gillar man familje- och rättegångsdraman så kan detta vara en bok att läsa, eller allra helst lyssna på.
 

Törnrosens triumf

Foto: adlibris.com/se

Jag har läst böcker av Anna Laestadius Larsson tidigare, och jag tycker att de var bättre än denna; Törnrosens triumf. Med det inte sagt att denna var dåligt, men de andra var som sagt bättre. Precis som de andra böckerna jag läst av denna författare så är detta en roman som är baserad på verklighet, och många verkliga personer finns med i den.

Det är mitten av 1800-talet och Sophie Sager kommer från Småland till Stockholm för att utbilda sig till sömmerska. Hon ville inte gifta sig och inte stanna på tjänsten som guvernant. Hon vill vara fri, men så ser ju inte livet ut för en kvinna på denna tid. Sophie blir snart osams med sin hyresvärdinna då hon vill vara ute i staden och se sig om som det passar henne. Så ska inte en respektabel fröken bete sig så Sophie blir utkastad. Gråtande möter hon en vänlig man som erbjuder henne husrum. Hon tackar ja, och inser inte att detta kommer bli ett av hennes värsta beslut. Efter misshandel och våldtäkt flyr hon från stallmästare Möllers hus och får hjälp av en vänlig läkare, som uppmuntrar henne att anmäla. Hon berättar inte om våldtäkten för någon utan låtsas att hon lyckades freda sig och fly. Att driva detta mål i rätten blir inte lätt och Sophie blir snart känd i hela staden. Hon kämpar för sin sak och börjar också ta ställning för kvinnans emancipation. Hon har Fredrika Bremer som en av sina förebilder. Livet som kvinnosakskvinna blir dock inte lätt.

I början av boken var det händelsefyllt, men jag störde mig lite på Sophie. Jag håller absolut med henne i hennes åsikter som kvinnors rättigheter och respekterar hennes kamp. Däremot så var hon rätt så dumdristig och försatte sig i situationer som hade kunnat undvikas. Bara för att man vill att samhället ska vara på ett speciellt sätt så kan man inte bara bete sig som det vore det, med risk för sin egen säkerhet. Om Sophie varit försiktigare och inte utmanat samhället regler så hade hon inte hamnat i alla problem som uppstod. Naturligtvis måste man utmana normer för att kunna påverka att de förändras, men man kan ju inte göra det med sig eget liv som säkerhet hur som helst. I mitten av boken blev det lite långsammare tempo och jag tyckte att det var ett långt parti där inget speciellt hände. I slutet blev det lite bättre igen. Måste nog ta och läsa på lite om detta persongalleri nu. Många personer i boken har funnits på riktigt och jag utgår från att författaren har gjort gedigen research, men naturligtvis även dramatiserat och hittat på vid behov. En bra bok, men inte författarens bästa.
 

De fenomenala fruntimren på Grand Hotel

Foto: adlibris.com/se

Jag längtar redan efter att det ska komma fler böcker i vad jag tror ska bli en serie om Stockholm, av Ruth Kvarnström-Jones. När De fenomenala fruntimren på Grand Hotel börjar har hotellet nyss öppnat efter att ha varit stängt två år för renovering. Det är alldeles i början av 1900-talet och Stockholm är i utveckling. Kvinnor har inte speciellt mycket rättigheter än och Wilhelmina Skogh är något alldeles speciellt. Hon driver inte mindre än tre hotell. När lönsamheten inte ökar som förväntat vänder sig Grand hotells styrelse till henne. Hon ställer vissa krav och sedan tar hon jobbet som hotellets direktis. Från hennes hotell i Rättvik kommer Ottilia till Stockholm och får jobbet som chef över rumsbetjäningen. Att en ung kvinna får ett chefsjobb är inte uppskattat och männen på avdelningen lämnar sina poster. Ottilia övertalar de lediga städerskorna att hjälpa henne och succén är ett faktum. 

Fru Skogh och Ottilia är bara två av de fenomenala fruntimren på hotellet. Många fler får vi stifta bekantskap med, både på jobbet och privat. Jag ville bara fortsätta lyssna och höra hur det skulle gå för dem alla. Att det bygger på verklighet gör det hela bara ännu bättre. Jag gissar att flera personer i personalen är uppdiktade men fru Skog är i allra högsta grad en verklig person. Fascinationen för handlingen ökar också eftersom farmors mamma jobbade på Grand hotell i sin ungdom, dock efter Fru Skoghs tid. Nu hade jag velat prata med henne och fråga om den tiden, men det går ju inte eftersom hon varit död i många år nu. Rekommendera verkligen denna bok till någon som tycker om historia och speciellt att läsa om kvinnors situation och kamp för rättigheter i sekelskiftets Sverige.
 

Från och med nu

Foto: adlibris.com/se

Jag kunde inte bestämma mig för vad som skulle bli min nästa bok, så då blev det denna lilla bok av Martina Haag; Från och med nu. Den var bara drygt 4 timmar, vilket är en liten bok.

Malin och Tanja möts på en nyårsfest. Malin är änka och Tanja är skild. Båda har passerat 50 och undrar när man egentligen ska göra allt det där som man tänkt att man vill. De blir vänner och och gör en bucket list tillsammans. Efter ett besök hos en spådam bestämmer de att de har ett år på sig att göra alla saker på listan. För vem vet hur livet kan ha förändrats om ett år...?

Tanja är skådespelerska och har pengar att lägga på detta projet. Malin har inte de ekonomiska möjligheterna, förrän hennes pappa, som hon haft högst sporadisk kontakt med sedan han övergav familjen, dör och testamenterar henne en hel del pengar. Trots att de nu båda har råd så inser de att deras planer har varit rätt så högtflygande. De bestämmer sig för att begränsa sig till Europa. På flygplatsen för att ta ett plan till Paris förändras läget igen. Tanja faller till golvet och förs i ilfart till akuten. En åder har brustit i henne huvud och hon uppmanar Malin att åka själv. Motvilligt gör Malin det. Hon fotar och filmar hur hon allt eftersom betar av deras lista. Hemifrån hejar Tanja på. Att Malin faktiskt gör alla galna saker är för att hon fått för sig att Tanja kommer dö om hon inte genomför planen. 

Detta är en roligt liten bok. Mycket underhållande, men med djup i botten. Slutet känner jag mig lite kluven till. På ett sätt överraskande och på ett annat inte alls. Känns på ett sätt också som ett "lätt" sätt att snabbt avsluta allt. Hmm, kan inte bestämma mig för hur mycket jag gillar det. Fast boken i helhet gillade jag.
 

Det låsta rummet

Foto: bokus.com

Nu kommer jag att ta en paus från Elly Griffiths serie. Det låsta rummet är nämligen den fjortonde och sista boken som just nu finns på svenska om arkeologen Ruth Galloway. Den sista boken i serien kommer å svenska i december. Naturligtvis kunde jag kasta mig över den på engelska, men jag har ju lyssnat på alla tidigare böcker på svenska, med samma uppläsare, så jag väntar på att den sista kommer. 

Denna bok utspelar sig i början av Coronapandemin. Det blir lockdown i Storbritannien och Ruth får sköta sitt universitetsjobb hemifrån, samtidigt som dottern Kate ska hållas sysselsatt med eget skolarbete. Kommisarie Nelson kan vara på plats på polisstationen, men hans medarbetare får turas om att jobba hemifrån så det är definitivt tunt med folk på plats. Fallet som de utreder denna gång rör kvinnor som verkar ha tagit livet av sig. Frågan är om det finns ett samband. 

Som alltid är karaktärernas privatliv det mest intressanta. Nelsons fru och son är i Blackpool när det blir lockdown så när han blir ensam hemma längre än planerat passar han på att vara hemma hos Ruth och Kate. Kate säger inget om att hennes pappa plötsligt verkar flytta in, lite så där diskret. Hon njuter dock av att ha båda sina föräldrar där samtidigt. Ruth har också fått en ny granne. Hon som inte så lätt får nya vänner känner direkt hur hon trivs med Zoe, och anförtror henne förvånansvärt snabbt detaljer om sitt privatliv. 

Denna gång hade jag faktiskt mina misstankar om hur saker och ting hängde ihop, innan allt avslöjades. Jag ska inte skryta med att jag räknat ut allt, men vissa saker hade jag som sagt anat. Jag kommer att sakna Ruth och Nelson och alla deras vänner... men en bok finns ju ännu kvar...
 

Nattfalkarna

Foto: bokus.com

Nu har jag lyssnat på Nattfalkarna, som är Elly Griffiths trettonde bok om rättsarkeologen Ruth Galloway. Bara två böcker kvar i serien. Det kommer bli lite tomt tror jag, när jag är färdig. Jag gillar verkligen att följa Ruth och hennes vänner. 

I denna bok är det en grupp med skattsökare, som kallar sig för nattfalkarna, som hittar en död ung man på en stand. Strax därefter hittas ett par skjutna i sitt hem inte långt därifrån. En ung polis dör också mystisk av vad som verkar vara influensa. Till att börja med verkar inget av detta hänga ihop, men poliskommissarie Nelson leder utredningarna med hjälp av sitt team och Ruth, som får gräva i parets trädgård och hittar benen av en stor hund. Naturligtvis så löser de till sitt fallet, men inte innan många liv stått på spel. 

Det var även intressant utveckling av karaktärernas privatliv. Nelson berättade till exempel äntligen för sin mamma att han är pappa till Ruths dotter Kate. Jag hoppas så att Ruth och Nelson ska få varandra till slut, för nu vet ju båda att de älskar den andre (de har dock inte sagt det rakt ut till den andre ännu). Jag hejar på dem trots att Nelson är gift med Michelle. Jag tror inte att varken Nelson eller Michelle egentligen är speciellt kära i varandra, men de stannar hos varandra för att de varit tillsammans så länge och har barn ihop. De har nog svårt att se sig själva utan den andre, men mer och mer tror jag att Ruths plats i Nelsons hjärta växer. Hans katolska uppfostran gör nog också att skilsmässa inte är ett självklart val. Två böcker kvar som sagt... Vi får se hur det går.
 

Irrbloss

Foto: bokus.com

Irrbloss är Elly Griffiths tolfte bok om rättsarkeologen Ruth Galloway. När denna bok börjar har Ruth flyttat till Cambridge och bor ihop med Frank och sin dotter Kate. Polisen Harry Nelson, som är Kates pappa, är väl inte helt nöjd med detta. Fast det kan han ju inget säga eftersom han är gift på sitt håll.

Ivor March har häktats för mord på flera kvinnor. Han har inte erkänt men alla tro att det är han. Ruths förra chef Phil ledde utgrävningen när de först offren hittades. Nu säger Ivor till polisen att han ska berätta var de andra finns nergrävda om Ruth leder utgrävningen istället. Ruth kan inte tacka nej när Nelson kontaktar henne med denna fråga. Så nu jobbar de ihop igen. Fler och fler börjar dock tvivla på om Ivor verkligen är mördaren. Det vill varken Nelson eller Ruth lyssna på mycket på, de fortsätter jobba enligt den teorin. Historier om en lyktgubbe och Irrbloss i natten florera också i samband med utredningen. När fler kvinnor försvinner blir det dock tydligt att den inlåste Ivor inte kan vara skyldig, i alla fall inte till de nya offren. 

Det var en spännande handling, även om jag stundtals tappade bort mig i alla olika offer från olika tider, och vem som var vem. Jag skyller på att mitt huvud inte riktigt har varit med mig på sista tiden, (har glömt saker och haft svårt med koncentrationen ibland). Trots det är läsning en fantastisk avkoppling och tidsfördriv från allt annat i livet som fyller ens tankar. Jag kommer nog gå vidare direkt med nästa bok i serien.  
 

En cirkel av sten

Foto: bokus.com

I Elly Griffiths elfte bok om arkeologen Ruth Galloway påminns vi om den första boken och det fall som sammanförde Ruth med polisen Harry Nelson för första gången. 

Ruth jobbar med en utgrävning på saltängarna där ytterligare en hägnad har hittats, och även ben i den. Detta påminner om tidigare händelser. När Nelson börjar få brev som är väldigt lika de han han fick tidigare, med kopplingar till en försvunnen flicka, blir likheterna alldeles för kusliga. Sedan dyker Leif Andersen, son till Ruths arkeologilärare som dig i den första boken, vilket också känns märkligt, trots att han är där som expert och ska uttala sig om fynden i hägnaden. Precis som i första boken måste polisen också ta upp en gammal utredning om en försvunnen flicka. 

Spännande fall och intressanta utvecklingar av huvudkaraktärernas privatliv i denna bok. Ruth har ju för några böcker sedan erkänt för sig själv att hon är kär i Nelson och i denna bok erkänner han också sin kärlek, (men inte så att Ruth får veta det). Både är dock införstådda med att de inte kommer få varandra, speciellt inte nu när Nelsons fru snart ska föda deras sladdbarn. Jag hejar verkligen på Ruth och Nelson. Även om de på sätt och vis är omaka så vill jag att de ska få vara tillsammans och att deras kärlek ska få blomstra, inte bara fladdra i hemlighet och på avstånd. Jag hoppas att serien tillslut för dem samman och att de kan få känna att de landar och hittar hem, inte bara stannar där de tycker att de har skyldighet att vara. 
 

Dina händer var fulla av liv

Foto: adlibris.com/se

Dina händer var fulla av liv av Suad Ali är en relativt kort bok. Bokens huvudperson heter Nora. Hon växer upp i Baidoa i Somalia. När hon ska börja gymnasiet flyttar familjen till huvudstaden Mogadishu. Hennes pappa är läkare och familjen har hembiträde. Det är en priviligerad uppväxt för Nora. När klankonflikterna tappas upp och kriget kommer förlorar hon allt. Hon måste fly. Som änka med ett litet barn hamnar hon till slut i Sandviken. Där får hon jobb som lokalvårdare i en skola, vilket är en stor skillnad mot att vara en av huvudstadens bästa lärare. Hon skickar hem pengar till den del av familjen som blev kvar. Dottern pratar snart mer svenska än somaliska. Inget är lätt.

I början tyckte jag att boken var lite seg, men när konflikterna trappades upp ökade också mitt engagemang i boken. Den tar upp viktiga frågor om rasism, exotifiering, krig, flykt, omställning m.m. Även om detta bara är en historia, ett öde, så tycker jag att den gav mig en bättre förståelse för Somalia och det som hände där. Det som jag stundtals tyckte var lite jobbigt med boken var alla fraser på ett språk som jag inte kan. Det skapade en viss distans mellan mig och bokens karaktärer, vilket man skulle kunna. hävda blir kontraproduktivt. Detta eftersom jag tänker mig att syftet är att visa en flyktings perspektiv, för att skapa förståelse, tolerans och lyhördhet. 
 

Den mörka ängeln

Foto: bokus.com

I Elly Griffiths Den mörka ängeln åker Ruth Galloway till Italien, efter att ha blivit inbjuden av en arkeologkollega. Han har hittat ben som han vill visa för Ruth och dessutom tror han att det är bra för hans tv-program med ett brittisk expert. Ruth tar med sig dottern Kate och sin vännina och hennes son. Hon känner att hon behöver miljöombyte. Harry Nelson får däremot inte höra om Ruths planer förrän hon redan rest och han känner sig rätt så stött över att hon inte informerat honom. När den italienska byn där de bor utsätts för en jordbävning kastar sig Nelson på ett plan till Italien för att se till att Ruth och Kate är okej. Naturligtvis blir de båda sedan indragna ett mordfall. 

Denna bok var lite annorlunda eftersom den utspelades i Italien. Man fick även följa karaktärerna hemma i England men fokuset var i Italien. Efter ha plöjt fem böcker i serien på rad så kommer jag nu bryta av med något annat. Jag återkommer nog dock snart igen.
 

Dolt i mörker

Foto: bokus.com

Dolt i mörker är Elly Griffiths nionde bok om arkeologen Ruth Galloway. Denna bok börjar med att Ruth hittar ben där en arkitekt tänker bygga en "underjordiskt gastronomisk upplevelse".  Först tror Ruth och kollegorna att benen kan vara från medeltiden, men de visar sig vara nutida och dessutom ser det ut som att de kokats. I samma veva försvinner en kvinnlig uteliggare och två hemlösa män hittas sedan döda. När ytterligare kvinnor försvinner inser polisen att de behöver hitta sambandet fort, innan det är för sent. 

Detta var en spännande bok, både vad gäller själva fallet som ska lösas och karaktärernas privatliv. Mycket hände och jag är oerhört spänd på att följa dem vidare och se hur deras liv utvecklas. Tycker lite synd om en del av dem och funderar på om de någonsin kommer landa på den plats där de vill/ska vara.  
 

En kvinna i blått

Foto: bokus.com

Den åttonde boken i Elly Griffiths serie om Ruth Galloway heter En kvinna i blått, men denna handlar inte så mycket om arkeologi. Ruths specialkunskaper är inte till så mycket nytta i denna bok, men hon blir ändå indragen i det som händer. 

En ung kvinna hittas mördad på en kyrkogård i pilgrimsorten Walsingham. Hon var klädd i nattlinne och blå morgonrock och för den som såg henne på håll kunde hon misstas för jungfru Maria. Samtidigt är en gammal vän till Ruth på kurs i samma trakt. Kursen är för kvinnliga präster och Ruths vän har fått hotbrev, med referenser till en kvinna i blått. Polisen Harry Nelson blir naturligtvis den som får hand om fallet och han börjar undersöka eventuella samband. Naturligtvis är det också Ruth som är behjälplig med att lägga pusslet som är brottet. 

Jag undrar verkligen hur det ska gå för karaktärerna i denna serie. Nu har jag lyssnat på hälften av böckerna och jag funderar verkligen på hur alt ska sluta för Ruth och Nelson.  
 

De öde fälten

Foto: bokus.com

På två dagar lyssnade jag på Elly Griffiths sjunde bok om Ruth Galloway; De öde fälten. Detta trots att en av de två dagarna var en vardag. Igår satte jag hörlurarna i öronen när jag kom hem från jobbet och lyssnade tills boken var slut, strax före läggdags. 

När det grävs för ett bygge i Norfolk hittas ett flygplan från andra världskriget. Piloten sitter kvar i cockpit. Arkeologen Ruth kallas till platsen men konstaterar relativt snabbt att piloten inte kan ha legat i planet sedan det störtade. Polisen kallas in och än en gång får Ruth samarbeta med Harry Nelson. Piloten visar sig tillhöra familjen som äger en stor egendom i närheten. Mystiska saker verkan hända i deras närhet och snart är fler liv i fara.

Som jag skrivit förut så är det mer intressant med de återkommande karaktärernas privatliv än det kriminalfall som ska lösas. Jag står fast vid den åsikten. I denna bok händer mycket i folks privatliv men om någon läser detta som inte läst lika långt i serien, och vill göra det, så vill inte jag avslöja en massa. Jag gillar böckerna och kommer fortsätta lyssna. Funderar just nu om jag ska slå på nästa bok direkt, nu i kväll.
 

De utstötta

Foto: bokus.com

Känslan var att nu fick jag äntligen återvända till Norfolk och Ruth Galloway. Elly Griffiths sjätte bok heter De utstötta och denna gång handlar det om barnamord både i nutid och dåtid. 

Ruth jobbar med en utgrävning där de hittar vad de tror är skelettet från mor Krok, en kvinna som hängdes för att vara en änglamakerska i slutet av 1800-talet. Ett amerikanskt tv-team dyker sedan upp för att göra ett program om detta och kanske kan det vara så att mor Krok inte als var en barnamörderska. 

I nutid jobbar polisen Harry Nelson med ett fall där tre barn dött, i samma familj. Kan det verkligen vara plötslig spädbarnsdöd? Personer med koppling till tidigare fall komplicerar även livet för Nelson och döda barn påverkar alla. När dessutom andra barn försvinner, och dyker upp igen, blir situationen riktigt komplicerad.  

Jag tyckte boken var spännande och jag lyssnade på den på två dagar och nu är jag redan igång med nästa. Jag gillar att hänga med Ruth, Nelson och de andra. Sista boken i serien kommer på svenska i december. Undrar om jag kan vänta tills dess eller om jag tar den sista på engelska... Återstår att se, då jag bara är halvvägs genom serien än.
 

Skugga av svek

Foto: adlibris.com/se

Tidigare i veckan lyssnade jag färdigt på Diana Gabaldons åttonde bok i Outlander-serien; Skugga av svek. När boken kom på svenska så var den uppdelad i två delar, och när jag lyssnade på Storytel så var den uppdelad i tre. Varje del var över tio timmar och eftersom början av denna lyssning sammanföll med att semestern tog slut så har det tagit ett tag att ta sig igenom denna bok. Att jag gjorde det redan nu, i samband med att jag tittade på säsong 7 av tv-serien var för att tv-serien inte höll jämn takt med böckerna. Vissa berättelsespår kom redan fram till slutet av bok sju så jag ville inte få se saker som jag inte läst om ännu.

Denna bok är lång, precis som de som var tidigare. Jag tyckte att de två senaste hade långa partier som var rätt så ointressanta, men denna bok var bättre. Jag upplevde att denna kunde behålla min uppmärksamhet och tappade inte bort mig. Även om Claire och Jamie är huvudpersonerna så upplevde jag de andra karaktärernas historier mycket engagerande i denna bok. Brianna och Roger fick uppleva mycket dramatik och spänning. Ian och Rachel, och även Denzel och Dottie, hade storylines som intresserade mig. Fergus och Marsali likaså. Kanske kändes de mer engagerande för att det mesta om dem tagits bort i tv-serien. Jag gillade att få följa dem igen. Det känns lite tråkigt att de fått så lite plats i tv-serien. William har däremot fått en del utrymme och i förra boken var jag mest irriterad på honom och tyckte bitarna om honom var tråkiga. I denna bok var han mer intressant, dock lite barnslig och överdramatisk ibland. 

Säsong 8 ska tydligen bli den sista i tv-serien men författaren skriver nu på den tionde boken, som kanske ska bli den sista. Jag hoppas nästan att det blir så. Det är bättre att avsluta på ett snyggt sätt än att fortsätta vattna ur konceptet i all evinnerlighet. 
 

En orolig grav

Foto: bokus.com

Jag har verkligen fastnat i Elly Griffiths serie om arkeologen Ruth Galloway. En orolig grav är den femte boken i serien, och även om alla böckerna följer ungefär samma mönster så vill jag bara fortsätta och lyssna på nästa bok. 

I den här boken får Ruth reda på att en av hennes studiekamrater har dött och strax efter får hon ett brev från honom där han berättar att han tror att han hittat kung Arthurs grav. Han vill ha Ruths hjälp, men nu är han ju död. Det verkar som att han blivit mördad och det kan ha med upptäckten av kung Arthur att göra. Allt detta händer utanför Blackpool, där polisen Harry Nelson är på semester och hälsar på familjen. Han har ingen aning om att Ruth åkt dit och blir minst sagt förvånad när de möts på stranden. Så än en gång hamnar de i en situation där de hjälps åt för att lösa ett fall med mord och arkeologi. 

Jag tycker att det är spännande böcker men, men jag är nog mer intresserad av karaktärernas liv och relationer än av fallet som ska lösa i varje bok. Tydligen är det tio böcker till i serien så jag fortsätter att lyssna.
 

Känslan av död

Foto: bokus.com

På två dagar lyssnade jag på Elly Griffiths fjärde bok om arkeologen Ruth Galloway; Känslan av död. Eftersom jag hittills har lyssnat på dessa böcker rätt så snabbt så inser jag också att jag snabbt glömmer vad som hänt i dem. Dvs. jag glömmer detaljerna om fallen som löses i varje bok. Personerna som det handlar om, och som återkommer i bok efter bok, kommer jag ihåg. 

I denna bok ska en medeltida kista öppnas på Smiths museum. Man tror att den innehållet kvarlevorna av en känd biskop. Ruth kommer för att delta i egenskap av benexpert. När hon kommer in i museet så hittar hon intendent död, bredvid kistan.  Museets ägare har också en samling skelett från aboriginer, i sin privata samling. Hans farfar har tagit dem med till England och trots påtryckningar från grupper inom den australienska urbefolkningen så vill han inte återlämna benen. Polisen Harry Nelson jobbar också med en knarkhärva. Det trodde jag bara var en sidostory, men det visar sig finnas kopplingar mellan allt. 

Även om flera karaktärer är rätt så stereotypa och enkelspåriga så underhålls jag av dessa böcker. Jag gillar Ruth och jag vill veta hur hennes liv utvecklas. Jag kommer fortsätta att lyssna på fler böcker. 

 

Ett otänkbart öde

Foto: adlibris.com/se

I Ett otänkbart öde återvänder Simona Ahrnstedt till slottet Wadenstierna. Jag har läst de tidigare böckerna, men det behöver man inte gjort för att läsa denna. Den första boken utspelade sig på 1880-talet, den andra på i mitten av 1300-talet och den tredje på 1600-talet. Slottet Wadenstierna är det som länkar samman böckerna, endast en borg på 1300-talet. I denna fjärde bok är vi tillbaka på 1880-talet och huvudpersonerna från den första boken får besök på slottet i mitten av boken. 

Alexandra Rosenkvist är förvisad till sina fastar i Sveg efter att ha orsakat skandal i Stockholm. Hennes far vill inget hellre än att ta sig in i de finaste kretsarna vid hovet, så en skandal är inget han har råd med. Nu har tre år gått och han ber sin affärspartner Atle Falk att hämta hem Alexandra när han ändå ska upp och titta till deras gemensamma sågverk. Atle inser inte att detta kommer att förändra hans liv fört alltid. Atle har tagit sig från rännstenen till de fina salongerna genom hårt arbete och affärsskicklighet. Han har på sista tiden börjat inse att han inte vill vara kompanjon med den själviske herr Rosenkvist. Mötet med Alexandra späder bara på dessa tankar. Det visar sig nämligen att hennes far har gjort upp om ett giftermål för henne, med en man som är dubbelt så gammal som hon men adlig sedan många generationer. Han har inga pengar men det har familjen Rosenkvist. 

Nu låter det väl mest som att detta bara är en romantisk historia som ska leda fram till att rätt personer gifter dig med varandra, men det är faktiskt mer än så. Jag skulle säga att bokens fokus ligger väldigt mycket på kvinnokampen som börjat gro i Sverige på denna tid. Alexandra vill mer än något annat bestämma över sitt eget liv. På slottet Wadenstierna får hon vara med på Beatrices kvinnosammankomst, där kvinnosakskvinnor diskuterar jämlikhet, rösträtt och hur de ska kunna uppnå detta. Så oerhört frustrerande att inte få bestämma något om sitt eget liv. Alltid en man som ska vara förmyndare och bestämma. 1885 sänktes myndighetsåldern för ogifta kvinnor till 21 år, men gifte de sig sedan så blev de omyndiga igen. Hur sjuk var det? Jag gillade boken, och det är alltid trevligt att åter få träffa karaktärer som man känner sedan tidigare, (även om de endast har biroller). 
 

Huset vid havets slut

Foto: bokus.com

Huset vid havets slut är Elly Griffiths tredje bok om arkeologen Ruth Galloway. När denna bok börjar har Ruth precis börjat jobba igen efter mammaledigheten. Dottern är fem månader så med svenska mått mätt är det tidigt. Ruth kämpar en del i denna bok, med mammarollen och andra människors förväntningar och åsikter kontra hennes egna. Jag tror inte att det passar Ruth att vara hemmafru, dessutom behöver hon ju försörja sig. Eftersom Kates pappa redan är gift och Ruth inte vill ställa till något som gör slut på hans äktenskap så kräver hon inget. Harry Nelson vill hjälpa till och han vill umgås med Kate, men om hans fru ska förbli ovetande om hans otrohet så blir det svårt. Jag undrar hur länge denna hemlighet kan förbli just en hemlighet. Några andra karaktärer i boken gissar sanningen under denna boks gång, men de får det inte bekräftat. 

Resterna av sex män hittas I en grotta vid stranden i Broughton Sea´s End. Ruth kallas in för att undersöka benen och daterar dem till tiden för andra världskriget. Två äldre män dör under vad som först verkar vara normala förhållanden. När en ung tysk forskare dödas så inser Nelson att allt hänger ihop. Han och Ruth undersöker vidare för att ta reda på vem som är beredd att döda för att en historia från kriget inte ska komma dagens ljus.   
 

Janusstenen

Foto: bokus.com

Elly Griffiths andra bok om arkeologen Ruth Galloway heter Janusstenen. Janus är en gud i den romerska mytologin. Han har hand om dörrar och övergångar. Vid ett bygge i Norfolk hittas ett litet skelett under en dörr, när det gamla huset rivs. Ruth kallas in som expert. Vid en utgrävning i närheten hittas också skelett och Ruth blir inblandad även där. Polisen Harry Nelson kopplas också in och de funderar på om det finns något samband mellan de två platserna. 

Jag lyssnade på denna bok på ett par dagar. Jag inser nu att jag redan glömt detaljerna. Däremot så vet jag att jag gillar denna serie. Det som är störande är dock Ruths funderingar om sin vikt. Att hon beskrivs som tjock tycker jag är störande, eftersom det i första bokens stod att hon vägde 80 kg. Jag funderar på om hon verkligen kan vara tjock då. Överviktigt ja, men tjock? I denna bok är hon dock gravid så hon tycker att det är skönt att inte behöva bry sig lika mycket om vad hon äter. Problemet är att barnets far är polisen Nelson, och han är redfan gift och har två tonårsdöttrar. En desperat natt resulterade dock i en graviditet och den 40-åriga Ruth tänker behålla barnet. Jag funderar på hur detta ska utveckla sig. Jag är övertygad om att de tycker om varandra, men kommer det någonsin att bli de två? Eftersom det är många böcker i serien så kan mycket hända. Jag kommer fortsätta lyssna. 
 

Flickan under jorden

Foto: bokus.com

Jag följer några personer på Instagram som lägger ut mycket om böcker. På ett av dessa konton fick jag tipset om Elly Griffiths serie om Ruth Galloway. Att den person som säger sig inte vara så förtjust i deckare gillade denna serie gjorde att jag tänkte att den kunde passa även mig. Den första boken i serien heter Flickan under jorden. 

Ruth bor i en stuga vid sandängarna vid Norfolks kust. När ett människoskelett hittas där vänder sig polisen Harry Nelson till Ruth. Hon är arkeolog och expert på ben. Han hoppas att det de hittat är flickan Lucy som försvann för 10 år sedan. Ruth kan dock upplysa honom om att skelettet är mer än tusen år gammalt. En flicka till försvinner och Nelson får än en gång brev från någon som kan vara kidnapparen. Han ber Ruth om hjälp att tolka breven och hon dras in i utredningen. 

Det är en spännande bok. Jag lyssnade på den över en helg, och har idag börjat på nästa bok. Det som störde mig var något som hon på Instagram påpekat, så jag var förberedd. Ruth tänker rätt så mycket på att hon är tjock. Hon väger 80 kg men beskrivs som tjock. Hur kort är hon? Hon måste vara rätt så kort för att vara tjock vid 80 kg. Att hon funderar på om bilbältet ska räcka till för henne verkar bara stört. Eftersom jag var förberedd på detta, och tydligen ska det ge sig några böcker in i serien, så gillade jag läget och gick vidare, även om det var störande. Det var intressant med en arkeolog och en hel del historia. Får se hur många böcker jag plöjer innan jag pausar för något annat...
 

En stund är vi vackra på jorden

Foto: adlibris.com/se

Jag hade aldrig hört talas om Ocean Vuong, och det är kanske inte så konstigt. Han är poet, och jag läser inte direkt poesi. En stund är vi vackra på jorden är en roman, i form av ett brev, från en son till en mor. Det är formulerat som ett brev, men brevformen är inte så tydlig hela tiden. Kanske är det brevformen som gör det lite episodiskt. Det finns kronologi men den är inte helt linjär. Även om vi tar oss framåt så hoppar det lite hit och dit, utan att det kommenteras eller förklaras. 

Den vietnamesiska unge mannen skriver till sin mor och berättar om minnen från sin barndom och ungdomstid. Han berättar också om historier som han hört om sin mor och mormor och deras liv i krigets Vietnam. Han berättar om sin första kärlek och sitt sexuella uppvaknande, kanske för att han inte tro att hans mor någonsin kommer läsa detta och förstå. Allt görs med ett poetiskt och levande språk. Boken har hyllats av kritiker. Jag känner dock inte att detta var något som tilltalade mig. Jag kan inte tycka om en bok bara för att den har ett vackert språk. Mitt gillande drivs mer av karaktärer och handling. Jag vet inte vem jag skulle rekommendera denna bok till. Jag hoppas att hon som valde den till bokcirkeln tycker om den, för det är så tråkigt när man väljer något som man inte ens själv uppskattar. 
 

Sanningen om ostrondykerskan

Foto: adlibris.com/se

Den tredje boken; Sanningen om ostondykerskan, i Caroline Säfstrands serie om livets vägskäl var nog den starkaste. Lite ovanligt med en serie där böckerna blir bättre och bättre. Jag kände inte så i början av boken, men det är den känslan jag sitter med nu när den är slut. 

Meja är 37 år och har en vikariat som städare. Hon bor med Johan men att de är sambos är nog mer av vana och bekvämlighet än av kärlek. Hon får ett uppdrag på jobbet att hjälpa författarinnan Inez att städa bland alla böcker och papper. Hon ska vara där varje förmiddag i tre veckor. Inez är en envis och egensinnig gammal dam. Man börjar inte direkt att gilla henne på en gång. Inez granne dog plötsligt och nu har hon bestämt sig för att döstäda och skriva en sista roman. Allt eftersom får Meja hjälpa till med mer än städning. 

Mellan Meja och Inez växer en fin vänskap fram. Inez dras ut från sitt isolerade liv och Meja börjar kunna hitta sig själv. Alla tre böckerna i serien har komplicerade mor och dotter-relationer i handlingen. I denna finns två. Det känns bra att det även finns försoning och att trasiga band kan lagas. Jag rekommenderar verkligen denna serie, till den som vill läsa feel good, med mycket innehåll och gripande öden.  
 

Vindården för vilda drömmar

Foto: adlibris.com/se

Caroline Säfstrands Vingården för vilda drömmar är definitivt en fristående fortsättning på den förra boken jag lyssnade på. En karaktär från den boken nämndes vid ett tillfälle i denna bok. Jag tyckte bättre om denna. Vet inte riktigt varför. Den hade väldigt korta kapitel, växlade precis som den förra mellan olika personers perspektiv. För att kapitlen var så korta hann man aldrig tröttna och man ville bara lyssna vidare, men det hade nog med mer än kapitellängden att göra. Historien fängslade mig väl helt enkelt. 

Erica bär på en stor sorg. Hon har svårt att gå vidare trots att tiden gått och att sambon tycker att nu får det väl vara dags att titta framåt. Han bokar tid hos en parterapeut men efter första besöket lämnar Erica Stockholm och sätter sig på ett slumpvis valt tåg. På väg till Helsingborg läser hon i en tidning om en vingård, så hon när hon kommer fram åker hon vidare dit och hyr det omgjorda hönshuset över helgen. Marcus och hans farfar Johannes driver vingården och hyr ut hönshuset för lite extra inkomst. Marcus har ännu inte berättat för sin farfar att han inte vet hur ekonomin ska gå ihop sig och om de klarar en säsong till. På vingården kan Erica för första gången på ett år finna ro, och efter att kort varit tillbaka i Stockholm så lockar vingårdens granne Beatrix henne att återvända. Nu stannar hon hela sommaren och allas liv kommer att förändras. Även den ensamma Lilian i Helsingborg kommer påverkas av Ericas sommar på vingården.  

Mycket trevlig bok. En feel good med allvarliga undertoner. Kommer direkt att ta vid med nästa bok i serien.
 

Klubben för lyckliga slut

Foto: adlibris.com/se

Jag har inte tidigare läst något av Caroline Säfstrand, men såg att hennes senaste bok fick pris på feel good-festivalen. Inser också nu att jag nog har en annan av henens böcker liggande i min bokhylla på Storytel, men nu blev det Klubben för lyckliga slut, först boken i serien "Vid livets vägskäl". 

Enligt baksidan handlar denna bok om tre kvinnor. Cecilia som blivit änka och försöker leva vidare utan man och med tvillingsöner som flyttat iväg för att studera. Lisbeth som jobbar som kock på förskola och tar hand om pensionerad man och barnbarn när hon är hemma, trots att hon vill ta mer hand om sig själv och sin relation till mannen. Ivy som är orolig för allt, speciellt det som rör den två-åriga sonen. Jag skulle säga att den också handlar om Cecilias syster Michelle, som kommer och bor hos sin storasyster efter att henens man begärt skilsmässa, trots att de inte haft kontakt på många år. Den handlar också om Sam, som håller i skrivarkursen om lyckliga slut. På hans kurs hamnar kvinnorna och fast ingen föreställer sig det till att börja med så kommer det att förändra deras liv, på ett eller annat sätt.

Jag tycker om boken. Den var trevlig men alla karaktärer hade allvarliga problem i sina liv. Detta behandlades med finkänslighet och värme. Jag tror boken vill förmedla hopp om att saker och ting kan ordna sig till slut. Jag kommer att lyssna på de andra böckerna i serien också. Undra vad kopplingen är mellan dem? Kanske platsen. Några av karaktärerna i denna bok bodde i Helsingborg, och jag tror att någon gör det även i nästa bok. 

Hallowe´en party

Foto: adlibris.com/se

Jag läste en artikel om filmer och serier som var på gång och som var baserade på böcker, så att man kunde läsa böckerna innan man såg dem filmatiserade. Så jag har nu lyssnat på Hallowe´en party av Agatha Christie. Filmatiseringen ska tydligen utspela sig i Venedig, men bokens händelser sker i England. 

En flicka dränks i äppelhinken på en halloweenfest. Innan hade hon berättat att hon en gång sett ett mord. De flesta trodde inte på henne, men när hon hittas död funderar några på om det kan ha varit sant ändå. En av gästerna på festen är en deckarförfattarinna som känner Hercule Poirot, och hon ber honom undersöka fallet. Det mesta av boken följer sedan Poirots undersökningar, hur han pratar med alla som var på festen och även diskuterar sina iakttagelser med en vän på polisen och deckarförfattarinnan. 

Trailern för filmen såg lite läskig ut, men det känns inte läskigt när man lyssnar på boken. Jag kan dock föreställa mig att man kan göra det mer läskigt, med stämningsfull musik och jump scares. En klassisk Poirot-bok och det blir säkert en bra film också.
 

Kvinnorna på Bloom Square - Pennys passion

Foto: adlibris.com/se

Tessa Dares tredje bok om kvinnorna på Bloom Square heter Pennys passion, och även den plöjde jag på en dag. Nu får det lov att bli något annat. Förutsägbar passion är trevligt men bara i lagom mängd. 

Lady Penelope, kallad Penny av sina vänner, har ett stort hjärta som slår för alla försvarslösa varelser i behov av hjälp. En oxe, en get, en utter, en papegoja, en igelkott, en hund med tre ben och ett helt gäng kattungar bor hos henne, (kan hända att jag glömde något). När Gabriel Duka köper huset bredvid så tänker han rusta upp det och sälja det dyrt till någon som vill bo granna med en lady. Alla djuren passar inte in i hans bild av hur det ska vara att bo granne med aristokratin. Han går alltså med på att hjälpa Penny att hitta nya hem till djuren. Detta kommer då tjäna båda deras syften. Penny måste nämligen göra sig av med djuren och ge sig in i sällskapslivet, om hennes moster ska hjälpa henne att få stanna i London. Annars är det landet som gäller för den speciella ungmön. 

Med tanke på de kärlekshistorier som hennes vänner hade i de tidigare böckerna så är både de och deras numera äkta män väldigt beskyddande mot Penny och mycket tveksamma till Gabriel. Han kallas för hertigen av förstörelse efter att ha tagit sig upp från rännstenen och gjort sig en stor förmögenhet på adelns skulder och ekonomiska problem. Eftersom de andra inte heller gjorde traditionella partier så borde de väl inte vara så tveksamma? Oavsett så kan det ju bara sluta på ett sätt. Penny och Gabriel blir kära i varandra och överkommer sina inre demoner med hjälp av den andres kärlek. 

Det finns en bok till i denna serie, men den har inte kommit ut ännu så det blir att vänta och ta den senare.
 

Kvinnorna på Bloom Square - Alexandras utmaning

Foto: adlibris.com/se

Även andra boken om kvinnorna på Bloom Square lyssnade jag på, på en dag. Tessa Dares andra bok i serien heter Alexandras utmaning. Redan i den förra boken sprang Alexandra ihop med en stilig herre i en bokhandel. Sedan dess har hon tänkt på honom som bokhandelscharmören, och i hemlighet hoppats att de ska mötas igen. När de gör det blir det inte riktigt som hon tänkt sig. Hon knackar på vad som visar sig vara hans dörr för att erbjuda sina tjänster inom klockvård. Han tror att hon söker arbete som guvernant till hans två bångstyriga skyddslingar, och tycker att Alexandra verkar vara perfekt för jobbet. När misstaget uppdagas erbjuder han henne en så rejäl lön att hon inte kan tacka nej. Efter att femton guvernanter sagt upp sig är han desperat och Alexandra är i behov av pengar. 

Rosamund och Daisy är 10 respektive 7 år och har skickats runt mellan släktingar och skolor sedan deras mamma dog. Chase Reynaus fick ansvar för dem efter att han blev arvtagare till sin farbrors hertigtitel. Alexandra inser snart att flickorna behöver kärlek och trygghet för att kunna gå vidare, (och även uppföra sig), men Chase verkar ovillig att ta något personligt ansvar och del i deras uppfostran. Han har bestämt sig för att inte skaffa någon egen familj och att det blir bäst om han inte måste asvara för någon annans välmående. (Orsaken till detta uppdagas i bokens senare del.) 

Naturligtvis kommer boken att handla om hur Alexandra och Chase blir kära i varandra. Alexandra erkänner det för sig själv först. Chase är mer ovillig att förstå situationen och sitt eget bästa. En del dramatik, oro och självinsikter behövs gås igenom först. En trevlig bok i sin genre, vilket är en som jag gillar att återvända till då och då. 
 

Kvinnorna på Bloom Square - Emmas affär

Foto: adlibris.com/se

Igår lyssna jag på Emmas affär av Tessa Dare. Detta är första delen i serien om kvinnorna på Bloom Square. Jag visste inte innan hur många böcker det skulle röra sig om men har nu insett att det borde bli fyra och den sista har inte kommit ut ännu. Inte för att jag tror att man måste läsa alla i direkt följd, men ändå lite irriterande att ha en kvar sedan... Detta är en romantisk liten historia som man kunde plöja på en dag, då man mest ägnade sig åt soffhäng och tvätt. Helt okej för sin genre, men en del skyr med största säkerhet sådana här böcker som pesten. Jag tycker om att läsa dem emellanåt. 

Hertigen av Ashbury behöver en fru, så att han kan få en arvinge. Hans tidigare förlovning slogs upp efter att han skadats vid Waterloo och nu har brännskador på hela sin högra sida, från ansikte till höft. När han en dag sitter vid sitt skrivbord och funderar över detta dyker Emma upp. Hon är en prästdotter som nu försörjer sig som sömmerska. Hon vill ha betalt för den brudklänning hon sytt till det bröllop som inte blev av. På stående fot bestämmer sig hertigen för att hon passar hans syften och han erbjuder henne äktenskap. Hon tackar inte ja direkt, men vem kan säga nej till en rik och tjusig hertig? 

Hertigen är tydlig med att detta är ett resonemangsäktenskap. Han kommer besöka hennes sovrum tills dess att hon är gravid. Sedan kan hon flytta ut på landet och de behöver inte ses mer. Emma kräver dock att de ska äta middag tillsammans och prata med varandra också. Naturligtvis handlar boken om deras väg till kärlek. Inget är direkt överraskande, men det är vad man kan förvänta sig, och det är trevligt.
 

Små stora saker

Foto: adlibris.com/se

Jag har inte läst något av Jodi Picoult förut, men jag har sett en filmatisering på en av hennes andra böcker. Nu valde jag Små stora saker till bokcirkeln. Den hade fått bra kritik och det stod att den skulle bli film med Viola Davis och Julia Roberts. Det tyckte jag lät lovande. Både boken och infon om den kommande filmen kom för några år sedan. Jag kunde inte hitta någon ny info om hur planerna med filmen fortskrider. 

Boken huvudperson heter Ruth. Hon är en svart barnmorska med 20 års erfarenhet. När ett vit makt-par förbjuder henne att röra deras nyfödda son, så skriver chefen en post-it-lapp om det, i journalen, och folk tänker nog att detta inte behöver bli en så stor grej. Det blir istället en enormt stor grej. Bebisen dör och Ruth anklagas för mord.

Läsaren får följa Ruth, hennes advokat Kennedy och bebisens far Turk. De turas om att vara berättare och ger sin synvinkel på det som händer. Turk och hans fru Brit framstår först som genomonda och hemska människor. Jag vill inte få förståelse för dem. Jag vill inte att det ska finnas förmildrande eller förklarande omständigheter. Mot min vilja nyanserar Turks berättelse min syn på honom. Genom Ruths och Kennedys ögon förklaras och exemplifieras rasismen, även den som finns lite till mans och bland vanligt folk, som tycker att de är bra människor. Tillhör man inte en minoritet i samhället och har man inte upplevt diskriminering så kan man inte fullt ut förstå hur det är att leva med det varje dag och stund. Det är nog den lärdom jag tar med mig... Även om jag tycker att jag är medkännande, inkluderande och tror på alla människors lika värde så kan jag inte fullt ut veta hur det är att leva som t.ex. svart, i ett vitt samhälle. 

Jag tycker att detta är en bra bok. Innehållet är viktigt, gripande, upprörande och engagerande. Slutet blev dock inte riktigt som jag tänkt mig. Det blev lite för bra. Jag hade inte förväntat mig ett så försonande och hoppfullt slut på denna historia. Vet inte om jag riktigt tycker att det är trovärdigt. Jag önskar det, men vet inte om jag tror på det...

Ett oväntat val

Foto: adlibris.com/se

Det var ett tag sedan jag läste Marian Keyes böcker om systrarna Walsh, och då var det en bok om varje syster. Nu har det kommit en fortsättning, när vi får träffa Rachel igen. Hon är näst äldst i syskonskaran, om jag minns rätt... men det framgår inte, och är heller inte relevant, i denna bok. 

Den förra boken om Rachel handlade om när hon hamnade på behandlingshem p.g.a. sitt drogberoende. Nu har det gått 20-25 år sedan dess och Rachel jobbar som terapeut på just det behandlingshemmet som hon själv var på. Hon är bra på sitt jobba, bor i ett radhus med sin hund och har en ny pojkvän. Allt ställs på ända när hon möter sin ex-man igen. Luke är hennes stora kärlek och även om hon har gått vidare är det inte riktigt så att hon helt kommit över honom. När hon blir inbjuden till hans mammas begravning rörs mycket gammalt och begravt upp i henne. Det visar sig också att inte heller Luke är över det förgångna, även om det först verkar så. 

Jag gillar boken, men jag inser att jag glömt mycket från de tidigare böckerna och även om alla systrarna och deras familjer dyker upp så har jag inte så starka minnen av dem. Jag tror att jag hade tyckt ännu mer om boken om jag kommit ihåg alla karaktärerna bättre och då kunnat få känslan av att återse gamla bekanta. Nu är det mer en känsla av att träffa folk som man nästan helt glömt, fast man vet att man träffat dem förut. Gillar man Marian Keyes böcker gillar man även denna. 
 

Atlas - Historien om Pa Salt

Foto: adlibris.com/se

Lucinda Riley dog innan hon hann skriva färdigt serien om de sju systrarna. Hennes son Harry Whittaker fick färdigställa den sista boken; Atlas - Historien om Pa Salt. Här ska allt knytas samman. Alla frågetecken från de tidigare böckerna ska få sina svar. Jag tycker att det blev så. Jag upplever inte att jag lämnades med frågor. Jag tycker inte heller att jag direkt märkte av att det var någon annan som skrivit färdigt. Har man läst de andra böckerna i serien så är denna ett måste.

Pa Salt har lämnat efter sig en dagbok. Via den får döttrarna och läsaren lära känna pappans historia, ända från barndomen. Man märker snart att han stötter på karaktärer som man läst om tidigare. Man har faktiskt läst om honom tidigare, utan att veta att det är han. Vid något tillfälle vet jag att jag tänkte att det nog var han som passerade förbi, men i det flesta fall var jag ovetande. Det blir tydligt att ingen av de adoptioner han gjorde var en slump. Det var alltid familjer som han på något sätt träffat tidigare. 

Jag tycker att detta är en mycket bra serie böcker. Jag har tyckt mycket om dem. Jag tycker att detta var ett värdigt avslut på en så engagerade serie. Jag rekommendera varmt hela serien.
 

Kärlek på den lilla ön i havet

Foto: adlibris.com/se

Tidigare i veckan, kommer inte längre ihåg vilken dag för jag är redan så investerad i en ny bok, så lyssnade jag färdigt på Jenny Colgans Kärlek på den lilla ön i havet. Det var trevlig att träffa Flora och Joel och alla de andra på den lilla skotska ön Mure igen. 

Flora och Joel ska gifta sig, men de är inte riktigt överens om hur det ska göras. Flora räkna med ett stort bröllop där alla på ön är välkomna. Joel tycker att de ska en liten ceremoni med bara de närmaste och sedan kan de skänka bort pengarna som de annars skulle ha spenderat. Samtidigt dyker Olivia upp och vill ha ett storstilat bröllop på hotellet Klippan, som Flora nu driver. Olivia växte upp på ön men har inte varit tillbaka på länge och nu vill hon ha sitt bröllop samma dag som Flora och Joel ha planerat för. Lorna har också hopp om ett lyckligt slut med öns läkare, men inte heller det blir som någon hade kunnat tänka sig. 

Jag hoppas på fler böcker om den lilla ön. För även om denna boks bröllopsdramatik ordnar sig till slut så finns det andra frågor som lämnas obesvarade och allt avslutas med något av en ny cliffhanger. Det måste vara så att det ska blir fler böcker... Jag kommer i vilket fall att fortsätta läsa i så fall. Jenny Colgan skriver så mysiga feelgood-böcker.

 

Intill vanvett, intill döden

Foto: adlibris.com/se

Jag har inte läst något av Kirsten Thorup tidigare. Jag vet inte ens om jag läst något av en danks författare... förutom H.C.Andersen. Intill vanvett, intill döden är inte direkt en bok jag skulle rekommendera och den gjorde mig inte sugen på mer av författaren. Under, i alla fall, första halvan så övervägde jag att sluta och jag skulle inte brytt mig om att inte veta hur det slutade. Det var så segt och jag upplevde det som att i princip inget hände.

Det är 1942 och Harriet, som är nybliven änka, lämnar in sina små pojkar på barnhem och åker från Danmark till Tyskland för att vila upp sig. Hon ska bo hos sin mans flygkollega (högt uppsatt nazist) och hans danska fru. Jag upplever, åtminstone till att börja med, Harriet som naiv, ytlig och okunnig. Jag tänker att det egentligen är ett intressant berättargrepp, men i början stör jag mig allt tjat om hur smal och snygg Harriet är, (hon var tidigare modell). Hon har trots allt någon sorts känsla för rätt och fel och människors lika värde. Kanske är detta mest för att hon inte blivit utsatt för lika hård propaganda som invånarna i Tyskland. Det blir inte direkt den semester som hon föreställt sig, men hon verkar inte riktigt veta vad hon ger sig in i när hon ska resa i ett land i krig. Hennes värdinna Gudrun får jag inte riktigt grepp om. Hon verkar ofta helt indoktrinerade i de nazistiska idealen, men visar senare lite mer mänskliga sidor också. 

Kanske blev detta en rörig beskrivning av boken, men det får respektera min röriga tankar och känslor för boken. Jag var inte så förtjust i den...