Törnrosens triumf

Foto: adlibris.com/se

Jag har läst böcker av Anna Laestadius Larsson tidigare, och jag tycker att de var bättre än denna; Törnrosens triumf. Med det inte sagt att denna var dåligt, men de andra var som sagt bättre. Precis som de andra böckerna jag läst av denna författare så är detta en roman som är baserad på verklighet, och många verkliga personer finns med i den.

Det är mitten av 1800-talet och Sophie Sager kommer från Småland till Stockholm för att utbilda sig till sömmerska. Hon ville inte gifta sig och inte stanna på tjänsten som guvernant. Hon vill vara fri, men så ser ju inte livet ut för en kvinna på denna tid. Sophie blir snart osams med sin hyresvärdinna då hon vill vara ute i staden och se sig om som det passar henne. Så ska inte en respektabel fröken bete sig så Sophie blir utkastad. Gråtande möter hon en vänlig man som erbjuder henne husrum. Hon tackar ja, och inser inte att detta kommer bli ett av hennes värsta beslut. Efter misshandel och våldtäkt flyr hon från stallmästare Möllers hus och får hjälp av en vänlig läkare, som uppmuntrar henne att anmäla. Hon berättar inte om våldtäkten för någon utan låtsas att hon lyckades freda sig och fly. Att driva detta mål i rätten blir inte lätt och Sophie blir snart känd i hela staden. Hon kämpar för sin sak och börjar också ta ställning för kvinnans emancipation. Hon har Fredrika Bremer som en av sina förebilder. Livet som kvinnosakskvinna blir dock inte lätt.

I början av boken var det händelsefyllt, men jag störde mig lite på Sophie. Jag håller absolut med henne i hennes åsikter som kvinnors rättigheter och respekterar hennes kamp. Däremot så var hon rätt så dumdristig och försatte sig i situationer som hade kunnat undvikas. Bara för att man vill att samhället ska vara på ett speciellt sätt så kan man inte bara bete sig som det vore det, med risk för sin egen säkerhet. Om Sophie varit försiktigare och inte utmanat samhället regler så hade hon inte hamnat i alla problem som uppstod. Naturligtvis måste man utmana normer för att kunna påverka att de förändras, men man kan ju inte göra det med sig eget liv som säkerhet hur som helst. I mitten av boken blev det lite långsammare tempo och jag tyckte att det var ett långt parti där inget speciellt hände. I slutet blev det lite bättre igen. Måste nog ta och läsa på lite om detta persongalleri nu. Många personer i boken har funnits på riktigt och jag utgår från att författaren har gjort gedigen research, men naturligtvis även dramatiserat och hittat på vid behov. En bra bok, men inte författarens bästa.