Kidnapparen

Foto: adlibris.com/se

Jag har sagt det förut och här kommer det igen. Ibland vill jag bara läsa något förutsägbart och enkelt, med lite spänning och romantik. Då passar Nora Roberts mig perfekt, och hennes Kidnapparen är inget undantag.

När Alice är 18 år sticker hon från ranchen i Montana där hon växt upp. Hon vill inte som systern gifta sig och bli kvar där, hon vill bli filmstjärna. Det är inte så enkelt att bli det och vid 21 års ålder bestämmer hon sig för att återvända hem. Några kilometer från hemmet stannar en bil för att ge henne lift, tror hon. Istället blir hon kidnappad och hålls fången i över tjugo, närmare trettio, år.

Nästan trettio år senare sköter Alice systerdotter Bodine, och hela resten av familjen, ranchen och den resort de byggt upp. De lever lyckliga där och det pratas inte mycket om Alice som försvann för länge sedan. Bodine möter kärleken i Callen, storebrodern Chases barndomsvän som nu återvänder hem. Chase fastnar för deras nya eventansvariga, Jessica, som lämnade New York för att testa livet i västern. Även lillebror Rory får använda sin charm när Chelsea får jobb som Jessicas assistent. Man kan alltså säga att livet verkligen går vidare på ranchen. Allt ställs plötsligt på ända när en kvinna hittas vid vägkanten och identifieras som Alice. Det är uppenbart att hon torterats, våldtagits och kuvats under lång tid.

Även om det är förutsägbart och jag kan räkna ut i princip alla vändningar historien tar så gillar jag detta. Inte att läsa hela tiden, men att komma tillbaka till för nöje och vila.