torsdag 31 december 2020

Familjen Bridgerton 1 - En annorlunda allians

Foto: adlibris.com/se
Jag kommer inte ihåg senast jag plöjde en bok på typ en dag. Först boken i serien om familjen Bridgerton, Julia Quinns En annorlunda allians sparade jag endast 35 sidor i till nästa dag. Netflix har precis gjort serie av denna bok och eftersom jag vill läsa böckerna innan jag ser filmer eller serier började jag med första boken. I familjen Bridgerton finns åtta syskon och bokserien har åtta böcker. En för varje syskons historia om att hitta kärleken, i 1800-talets England.

Daphne är fjärde syskonet, och äldsta dottern, i familjen Bridgerton. Syskonen är döpta enligt alfabetet, alltså D för Daphne, fjärde bokstaven. Hon debuterade i Londons societet redan förra säsongen och har ännu inte hittat en make. Hennes egen teori är att alla ser henne som en vän, inte ett romantiskt intresse. 

Simon Basset, hertig av Hastings och bästa vän med Daphnes äldsta bror Anthony, återvänder till England efter sex år utomlands. Det som fick honom att återvända var hans fars död. Att säga att förhållandet mellan far och son var ansträngt och frostigt är att uttrycka sig milt. Simon har bestämt sig för att aldrig gifta sig, så att hans ätt dör ut och hans fars arv inte kan gå vidare i generationer. 

När Simon och Daphne möts på Lady Danburys bal formas en plan. De ska låtsas vara intresserade av varandra, för att alla mammor till ogifta unga damer ska låta Simon vara ifred och fler unga män ska få upp ögonen för Daphne. Man behöver inte ha läst speciellt många romantiska böcker för att räkna ut att Simon och Daphne kommer att falla för varandra på riktigt. 

Jag tycker att detta är en trevlig bok. Den beskrivs som Jane Austen möter Bridget Jones, och ja, det ligger nog något i det. Dialogen är mer Bridget Jones och tiden, platsen och det sociala livet är mer Jane Austen. Jag kommer att titta på serien, även om den verkar vara en fri tolkning. Jag kommer troligtvis också att läsa fler böcker i serien.

söndag 27 december 2020

Jul i krinolin

Nu är der flera veckor sedan jag läste färdigt Amanda Hellbergs
Foto: adlibris.com/se
Jul i krinolin
. Att skriva om den här har liksom fallit bort, men jag vill ha in den på denna sida nyår, eftersom jag läste färdigt den i år.

Bokens handling utspelar sig i juletid 1870. Lovisa Lind arbetar i fru Brasks godisbutik, och de får uppdraget att tillverka all konfekt till baron von Drevers julbal. Detta kommer vara det sista Lovisa hinner med innan hon emigrerar till Amerika. Hon har saker i sitt förflutna som hon helst vill glömma och inte låta någon få veta. Denna inställning delar hon med baronen, som även han bär på hemligheter. Kanske bidrar detta till den attraktion som uppstår mellan de två. Trots att de kommer från olika samhällsklasser är dragningen och samhörigheten mellan dem uppenbar. 

Jag trodde först att detta bara var en vanlig romantisk och historisk bok, som utspelades under julen. Denna bok var faktiskt lite mer än så. Den bär också på mysterier och en spökhistoria. Att det spökar på på baronens gods märker Lovisa redan när hon är där före jul, för att planera för balen. Krinolinen kommer in i bilden när en snöstorm hindrar några av de inbjudna damerna från att komma till balen. För att få en jämnare fördelning mellan herrar och damer får Lovisa och floristen vara med på balen och då låna klänningar ut baronens bortgångna mors garderob.

Jag tyckte att detta var en trevlig bok, som bjöd på lite mer än jag först trott. 

fredag 20 november 2020

Lisa och Lilly

Foto: adlibris.com/se
Jag hade läst om Mian Lodalens bok Lisa och Lilly lite här och var, innan den valdes till att läsas i bokcirkeln. Den bygger på verkliga händelser, i Stockholm i början av 1900-talet. 


Redan från början får läsaren veta att Lisa och Lilly hittas döda i Hammarby sjö. De är sammanbundna med varandra och har alltså tagit sina liv tillsammans. Sedan berättar boken om deras första möte och sista år i livet. 


De två 15-åriga flickorna är på väg in i vuxenlivet och de bli huvudlöst förälskade i varenda när de möts på en dans vid Årstaviken. Vid denna tid är homosexualitet ett brott och med tanke på det finner jag det lite otroligt att ingen av dem ger utryck för någon sorts tvekan, eftertänksamhet eller tvivel inför vad de ger sig in i. Lisa berättar för sin äldre syster och hon utrycker oro och uppmanar Lisa att avsluta förhållandet. Det är den första rösten i boken som ger uttryck för tidens åsikter i frågan. Naturligtvis är även föräldrarna emot flickornas förbindelse när de inser var som pågår, men då finns ingen återvändo. 


Det är på många sätt en fin kärlekshistoria och känslan av förälskelse beskrivs trovärdigt. Sedan går saker och ting snabbt på slutet och det dubbla självmordet känns på vissa sätt som en stundens ingivelse, men jag antar att man ska tänka att de var och en redan hade burit dessa tankar trots att de inte delat dem. Det som skaver mest är dock bristen på kval hos huvudpersonerna. Borde de inte i den tid de levde haft några betänkligheter inför att inleda ett lesbiskt förhållande?

 

lördag 7 november 2020

Nu vill jag sjunga dig milda sånger

Foto: adlibris.com/se
Det är en vecka sedan jag lyssna färdigt på Nu vill jag sjunga dig milda sånger av Linda Olsson, och då hade jag bara 45 minter kvar sedan en vecka innan det... Jag blev tipsad om denna bok och omdömet blir nog att jag tyckte mer om den när jag var färdig, än i början. I början tyckte jag att den var rätt så ledsam och lite deprimerande. I slutet hade det ledsna blivit lite gladare och hoppfullare. 


Veronika hyr en enslig stuga i Dalarna. Hon tänker skriva på sin bok. Det enda huset i den närmsta närheten är det där Astrid bor. Även om det är en stor åldersskillnad mellan kvinnorna så bär de båda på sorger och känslor av ensamhet. Allt eftersom närmar de sig varandra och en fin vänskap växer fram. 


I tillbakablickar får man veta mer om kvinnornas förflutna; deras möte med kärleken och deras förluster av nära och kära. Vill man läsa något glatt ska man inte ta den här boken, men vill man läsa en fin skildring om sorg och ensamhet så kan jag rekommendera den.

 

onsdag 21 oktober 2020

Sputnikälskling

Foto: adlibris.com/se
Jag har tidigare läst en bok av Haruki Murakami. Jag kommer ihåg att jag gillade den boken, men jag skulle inte kunna berätta vad den handlade om. Den var rätt så konstig. När jag nu skulle lyssna på Sputnikälskling så förväntade jag mig att den också skulle vara konstig.

Berättaren är en ung lärare. Han är kär i sin kompis Sumire, men hon är inte kär i honom. Han säger själv att detta är Sumires berättelse, men eftersom han berättar den så informerar han oss läsare lite om sig själv också. Sumire är inte kär i någon, tills hon träffar den något äldre affärskvinnan Myu. Sumire som ville bli romanförfattare börjar jobba på Myus företag och reser runt i världen som hennes privatsekreterare. När de båda kvinnorna är på en ö i Grekland får den unge läraren ett telefonsamtal från Myu. Hon berättar att Sumire är försvunnen och undrar om han kan lämna Japan och komma till den grekiska ön. Trots att sommarlovet snart är slut åker han direkt. 

Denna bok har några märkliga episoder, men jag kan trots det berätta vad den handlar om, så den är inte lika konstig som den förra boken som jag läste av Murakami. Den är heller inte lika bra, tror jag. Jag minns ju bara att jag tyckte den andra var bra, medan denna lämnar mig lite oberörd. Den är inte dålig, den var inte så lång och det gick lätt att lyssna på den. Ändå, trots allt, lite intetsägande... Ingen bestående känsla finns kvar hos mig...


söndag 20 september 2020

Där kräftorna sjunger

Foto: adlibris.com/se
Där kräftorna sjunger av Delia Owens var den mest sålda boken i USA förra året. Jag har sett omröstningar i Sverige där den kommit på första plats när folk skulle säga vilken som var den bästa bok de läst i år. Förväntningarna var alltså rätt så höga på denna bok. 

Jag lyssnade färdigt på den för en vecka sedan, och känslan när jag var klar var att jag hade gillat den hela vägen och den var ännu bättre när jag var färdig. Den sista känslan höll dock inte för ett samtal med en annan deltagare i bokcirkel som också läst färdigt. Hon uppmärksammande mig på vissa luckor i berättelsen som jag inte tänkt på. Så jag får väl nöja mig med att den vara bra hela vägen, men inte bättre när man man var helt klar.

Det handlar om Kya, som blir lämnad av hela sin familj ute i familjens ruckel i North Carolinas våtmarker. Där fortsätter hon att leva i ensamhet. Myndigheterna försöker ta in henne till samhället och sätta henne i skolan, men dit kommer hon bara en dag. Trots det blir hon en bildad ung kvinna och en expert på våtmarkslandskapet där hon lever. Naturligtvis får hon hjälp för att uppnå det. Folk i ett litet samhälle i USA på 1960-talet är inte speciellt liberala och omhändertagande. Det finns dock de som vill hjälpa.  Den svarte mannen Jumpin, som har en liten butik och bensinmack, hans fru Mabel och storebroderns kompis Tate blir avgörande för Kyas existens och utveckling. 

När stadens guldgosse, quaterbacken Chase, hittas död ute i våtmarken riktas misstankarna mot Kya, speciellt eftersom de flesta vet att de två haft en romans i flera år. Efter det tar ett rättegångsdrama vid och boken får en dimension till. 

Jag rekommenderar boken varmt.

 

söndag 30 augusti 2020

1794

Foto: adlibris.com/se
Niklas Natt och Dag har följt upp 1793 med 1794. Mickel Cardell och Anna Stina Knapp återvänder här i uppföljaren, men får även sällskap av nya karaktärer. Cecil Winges lillebror Emil blir nu Cardells kompanjon i sökandet efter sanningen om den flicka som brutalt dödades på sin bröllopsnatt.

Det är ett brutalt, skitigt och för det mesta kompromisslöst Stockholm som beskrivs. Vi lämnade Anna Stina på en rätt så bra plats senast, men säg den lycka som varar. Jag hoppas verkligen att hon kan få det bättre i nästa och sista boken i serien, än den plats vi lämnar henne på i slutet av denna bok. Även Mickel Cardell upplever mest elände i denna bok. Han saknar Cecil och ersätter honom med Emil, som endast är en blek kopia av sin äldre bror. Emil strider mot sina egna demoner, och man inser inte vidden av dem till en början. Även dessa män önskar jag något bättre för i den sista boken.

I denna bok möter vi också ynglingen Erik Tre Rosor. Med honom får vi uppleva den svenska kolonin på Barthélemy där slavhandel var en stor del av samhället.

Alla nämnda karaktärer möter brutalitet och sadism hos människor, (precis som i första boken). Jag hade hört att denna bok skulle vara brutalare och hemskare än den första. Jag tycker inte att det var värre i denna bok, eller så är det så att jag var beredd denna gång och därför inte upplevde det som värre. Om man har läst den första boken tycker jag att man ska läsa den här också. Jag ser fram mot den tredje och avslutande delen.