torsdag 25 januari 2018

Eleanor Oliphant mår alldeles utmärkt

Foto: adlibris.com/se
Det var ett tag sedan jag lade Eleanore Oliphant mår alldeles utmärkt av Gail Honeyman i min bokhylla i Storytel. Reese Witherspoon tipsade om denna bok på Instagram och jag tyckte att den verkade bra. Jag började att lyssna på den på engelska, när jag satt på en buss tillbaka till Västerås. Ganska snart insåg jag att jag missade saker hela tiden och inte kunde koncentrera mig, så jag bytte till den svenska versionen. Vet inte om det berodde på störande element på bussen eller om jag bara var för trött...

Eleanor är 30 år och väldigt ensam. Hon jobbar som ekonomiassistent, men umgås aldrig med folk privat. Hon använder samma kläder om och om igen, äter samma sak till lunch och tillbringar sin fritid på samma sätt varje vecka (med korsord, fryspizza och två flaskor vodka på helgerna). Att hon inte är riktigt normal märker jag snabbt. Jag funderar på om hon har någon diagnos, eftersom hon inte förstår alla sociala koder, eller om hon bara är skadad av sin uppväxt och brist på social övning. Det finns definitivt problem i uppväxten förstår jag sedan, men det tar hela boken för allt att uppdagas.

En dag på jobbet möter Eleanor it-killen Raymond, som fixar hennes strulande dator. Av en händelse så hjälper de två sedan en äldre man som ramlar på gatan. Detta blir det som inleder deras vänskap. I Raymond får Eleanor sin första riktiga vän, även om det tar ett bra tag innan hon förstå det, (Raymond måste faktiskt säga det till henne).

Eleanors liv och problem fick mig att tänka på en annan bok som jag nyss läste, men här finns det hopp och humor. Även om mycket är svårt så är inte allt nattsvart. Jag känner att det kan bli bättre för  Eleanor, men det är inte sockersött på något vis och allt blir inte helt perfekt på slutet. Fast det finns en antydan om att det kan fortsätta att bli bättre.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar