torsdag 10 juli 2014

Allegiant

Foto: adlibris.com/se
Nu har jag läst den sista delen i Veronica Roths trilogi: Allegiant. Det finns en stor skillnad mellan denna bok och de två som kom före. I de två första är det hela tiden Tris som är berättaren, allt ses ur hennes perspektiv. I denna bok växlar historien mellan att berättas av Tris och Tobias. Tobias som Tris är ihop med och som nu använder sitt riktiga namn och inte smeknamnet Four. Flera gånger får jag påminna mig om att han är berättaren, när jag inte får ihop tankarna som berättaren har med Tris. Man tycker ju inte att det ska vara så svårt att fatta eftersom varje kapitel inleds med kapitelnummer och namnet på den person som ska berätta. Trots det glömmer jag och får påminna mig själv flera gånger. Så snabbt vande jag mig alltså, genom de två första böckerna, vid hur denna historia berättades.

Nu får man reda på hur allt hänger ihop. Informationen som släpptes i slutet av förra boken förklaras och visar sig vara sanning med viss modifikation. Tris, Tobias och några till lämnar den värld och det samhälle som är allt de tidigare känt till för att ta reda på vad som finns utanför. De måste sedan hantera den verkligheten med allt vad det innebär. Det visar sig naturligtvis att världen utanför inte är bättre eller lättare att leva i, bara annorlunda.

För första gången under läsningen av dessa böcker blir jag lite förvånad. Slutet överraskar mig. Fast nu i efterhand kan jag tänka att det ändå fanns saker som pekade mot just detta slut, fast jag uppenbarligen inte ville se dem. Slutet är både tragiskt och hoppfullt. Jag avslöjar det inte, om man vill läsa själv...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar