onsdag 27 januari 2021

Familjen Bridgerton 3 - En förtrollande hemlighet

Foto: adlibris.com/se
Den tredje boken i Julia Quinns serie om familjen Bridgerton; En förtrollande hemlighet, är en riktig Askungesaga. Då menar jag verkligen att den är som sagan om Askungen. Egentligen skulle man kunna säga bara det, för så likt är det.

Sophie Beckett är oäkta dotter till en greve. Han erkänner aldrig faderskapet men tar hand om henne, som sin myndling. När Sophie är tio år gifter sig greven med en kvinna som har två egna döttrar. Den nya grevinnan avskyr Sophie från första stund och förbjuder döttrarna att ha något med henne att göra. När Sophie är fjorton år dör greven och änkegrevinna får ett tre gånger så stort arv om hon låter Sophie bo hos sig. Från den dagen blir Sophie kammarjungfru, husa och ja, i princip slav i sitt eget hem. Vid tjugo års ålder får Sophie hjälp av tjänarna att klä sig i en silverfärgad klänning som ägdes av hennes farmor. Med mask och lånade skor tar hon sig sedan in på Lady Bridgertons maskeradbal. 

Likheterna med Askunge slutar inte här. Väl på balen möter Sophie Benedict, nummer två i den Bridgertonska syskonskaran. Trots att de båda är iförda masker dras de genast till varandra och man skulle nog kunna säga att det är kärlek vid första ögonkastet. När klockan slår tolv rusar Sophie från balen och lämnar Benedict med endast en handske (inte en sko i denna berättelse, men ändå). Handskens monogram för honom till änkegrevinnan salong nästa dag, men han ser direkt att hennes döttrar inte är den han söker. 

När änkegrevinnan förstår att Sophie varit på balen (de lånade skorna avslöjade henne) blir hon utsparkad direkt. Hon flyr London och det dröjer två år innan hon får se Benedict igen. Han räddar hennes då från att bli våldtagen av sina arbetsgivares son och hans berusade vänner. Sophie känner genast igen sin räddare, men när han inte känner igen henne väljer hon att hålla tyst. hon kan ju ändå aldrig få honom, och hans älskarinna tänker hon inte bli.

Som vanligt underhållande och trevligt. Dock anmärkningsvärt hur lik sagan den är., och precis som sagor så har den en lyckligt slut.

 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar