fredag 17 november 2017

Turtles all the way down

Foto: adlibris.com/se
Turtles all the way down är John Greens senaste bok. Den förra var ju helt fantastisk så mina förväntningar var nog rätt så höga när jag började lyssna på den här. Jag tycker inte att den är lika fantastik som The fault in our stars men den är ändå bra.

16-åriga Aza Holmes är huvudpersonen och hon lider av tvångssyndrom, som ger både tankar och beteenden som hon inte kan sluta med. Tydligen så inspirerades författaren av sina egna problem när han skrev om Aza. Azas bästa kompis heter Daisy och när de får höra att miljardären Russell Pickett är försvunnen så bestämmer de sig för att leta efter honom, för att få belöningen. Aza har tidigare varit på läger med Davis Pickett och nu tar de upp sin tidigare bekantskap, när tjejerna börjar leta efter hans pappa. Davis visar sig inte så intresserad för att hans pappa ska återfinnas men han visar intresse för Aza.

Boken ger verkligen en inblick i hur det är att leva med tvångstankar, vilket blir både obehagligt och irriterande. Jag tycker synd om Aza, som inte kan leva ett helt normalt liv, men samtidigt blir jag irriterad på henne och vill bara att hon ska sluta med sina störda grejer. Jag vill liksom inte vara med i hennes huvud. Gör det mig till en hemsk människa? Eller är det lite sunt att inte vilja ha tvångstankar?

En liten reflektion som jag gör efter att ha lyssnat på den här boken är att John Greens böcker oftast innehåller någon form av letande efter någon. I flera böcker är den en person som försvunnit och någon annan som letar efter den. I några andra så är det inte direkt personer som försvunnit men huvudpersonen letar ändå efter någon.

Jag tyckte direkt att den här boken hade en udda titel. När jag googlade på titeln så visade det sig att detta är ett uttryck inom kosmologi. Det finns en teori om att världen balanserar på en en sköldpaddas skal och den sköldpaddan står på en annan sköldpadda o.s.v. i all oändlighet. Det är alltså sköldpaddor hela vägen ner. Kanske ska det symbolisera universums oändlighet. Vid ett tillfälle mot slutet av boken så pratar Aza och Daisy om den här teorin, men varför John Green valt den titeln får jag nog fundera vidare på lite till.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar