Bröderna Lejonhjärta

Foto: adlibris.com/se

Jag har faktiskt inte läst Bröderna Lejonhjärta av Astrid Lindgren förut. Det är flera av hennes böcker som jag inte läst. Sett dem på film har jag däremot gjort, de flesta skulle jag tro.

Nu har vi bestämt att vi ska läsa Bröderna Lejonhjärta med våra elever i sexan, så då var jag ju tvungen att läsa den själv först. Så att jag kunde göra uppgifter till och så.

Boken handlar om 10-årige Skorpan som är sjuk och döende. Han har en äldre bror, som heter Jonatan, som alla tycker om. Jonatan är tretton år. Jag som bara sett filmen trodde att han var äldre. Jag blev lite förvånad över att även Jonatan är ett barn. Han behandlas inte som ett barn och jag skulle nog påstå att han inte heller beter sig som ett barn. En eldsvåda bryter ut och Jonatan dör när han räddar Skorpan från elden. Strax därefter dör även Skorpan och de återser varandra i Nangijala.

I Nangijala är det lägereldarnas och sagornas tid. Tyvärr så är inte allt bara bra och trevlig. Den onde Tengil har tagit makten över Törnrosdalen och invånarna i Körsbärsdalen försöker hjälpa dem. Jonatan ger sig av för att befria Orvar ur Katlagrottan. Skorpan ger sig av efter honom och de får vara med om otroliga äventyr.

Boken handlar mycket om vad det är att vara modig. Jonatan säger att vissa saker måste man göra, även om man är rädd, för annars är man bara en liten lort. Skorpan tycker oftast att han mest är en liten lort men han får tillfälle att visa både för sig själv och andra att så inte är fallet. Det handlar också om broderskärlek, att stå upp för det som är rätt och kanske om att få nya chanser.