I det förflutna

Foto: adlibris.com/se

När vi skulle gå på semester så fick vi en pocketbok, eller vi fick välja en pocketbok från ett bord med en hel massa böcker. Jag behöver kanske inte säga att jag skyndade mig dit så fort som möjligt för att kunna välja. När jag såg en bok av Kate Morton så behövde jag inte fundera mer, för hon var en författare som jag redan blivit nyfiken på och ville läsa vid tillfälle.

I det förflutna handlar om Edie som jobbar på ett litet bokförlag i London. Hon en rätt så frostig, men artig, relation till sin mamma. När mamman får ett brev som har varit på villovägar ända sedan andra världskriget så sätts en en spiral av händelser igång som gör att Edie kommer att få reda på mycket mer om sin mamma och hennes ungdom. Det första hon får reda på är att mamman var evakuerad som 13-åring till ett slott på landsbygden. Där bodde hon med tre systrar och deras far som var författare (författare till boken som senare gjorde att Edie förälskade sig i böcker). Brevet är från den yngsta systern Juniper. Eftersom mamman inte vill berätta om denna tid så börjar Edie göra egna efterforskningar, bl.a frågar hon sin moster och får därigenom en del information. Hennes besatthet av att ta reda på allt som hände på slottet befästs när hon reser dit och får träffa de tre systrarna Blythe som fortfarande bor kvar. Edie förstår att något tragiskt måste ha hänt och att det finns både en och två hemligheter begravda.

Som läsare får man följa Edies sökande efter sanningen, om sin mamma och familjen Blythe, men också hennes mamma som tonåring och systrarna Blythe. Perspektivet växlar alltså mellan 90-talet och krigsåren. Sakta men säkert nystas historien upp och även om det aldrig blir gastkramande spännande så vill jag hela tiden läsa vidare och få reda på mer. Jag funderade till och med på om Raymond Blythe var en riktig författare, men efter att ha googlat så fick jag reda på att han och hans kända bok bara är påhittade av Kate Morton, (men jag önskade att han varit verklig så att jag hade kunnat läsa hans bok).

Hela miljön i och runt slottet målas upp så vackert att jag verkligen önskar att det fanns på riktigt och att man kunde åka dit. Det verkar vara en så vacker plats. Samtidigt tycker jag synd om systrarna Blythe som var och en på sitt sätt var så bunden till slottet att de stannade där hela livet. Nu för tiden gör ju inte människor så, lever hela sitt liv i samma hus menar jag. Då är det lättare att förstå systrarnas närhet till varandra och hur de ställer upp för varandra i vått och torrt. Fast hur mycket skulle man ställa upp för någon annan, på bekostnad av sig själv? Det tror jag är en fråga som man inte kan veta svaret på förrän situationen som kräver det uppstår.

Till slut har man som läsare fått svar på alla sina frågor och det tycker jag känns bra. Det kan vara så jobbigt med böcker som lämnar en massa lösa trådar utan att reda ut allt. Jag kan varmt rekommendera denna bok. Om man som jag tycker om böcker i allmänhet så tror att man kommer tycka ännu mer om den.