Klimatsmart och fullkomligt förvirrad

Foto: adlibris.com/se

Jag kommer inte ihåg var jag läste om Jennifer Berglunds Klimatsmart och fullkomligt förvirrad, men jag hade lagt den i min bokhylla i Storytel. Jag har inte riktigt haft energin att läsa på senaste tiden och ville ändå komma igång med något som inte krävde så mycket. Detta är en kort bok, som jag lyssnat på nu över helgen. 

Frida bor i Uppsala och har gått med i en facebookgrupp som heter "Klimathjältarna". Där läser hon massor om vad man ska göra för miljön. Hon går med hull och hår inför uppgiften att bli klimatsmart. Smart är dock inte intrycket man får av Frida. Hon verkar inte veta så mycket om klimatet och vad som är vettigt för en enskild person att göra. T.ex. köper hon ekologiska sockerärtor från Kenya, utan att tänka på att de fraktats över halva jordklotet och att det inte gör dem så miljövänliga trots att de är ekologiska. 

Frida tackar nej till era utlandsresa med sin mamma och bokar istället in semester på landet, en timme från stan. Hon hyr ett rum hos Margareta, där hon kommer att trivas bättre och bättre ju längre tiden går. 

Efter att ha läst i "Klimathjältarna" att toapapper är dåligt och att man borde använda löv istället, plockar Frida löv i trädgården och testar. När rumpan blir helt röd och full av blåsor får hon uppsöka vårdcentralen och träffar läkaren Jack. Han visar sig sedan även vara son till Margareta. Efter en skakig inledning på relationen umgås Frida och Jack alltmer. Hon lyckas dock inte berätta att hon har en pojkvän hemma i Uppsala. En som dock inte verkar vara speciellt trevlig, och man undrar varför hon är ihop med honom, då han är mest intresserad av att prata om sitt jobb och vara ute med sina kompisar. 

Boken är lättlyssnad, men helt klart åt det fåniga hållet. Karaktärerna känns inte helt trovärdiga utan rätt så stereotypa. Även handling känns lite konstlad och osannolik. Ett tag funderade jag på om Frida hade någon diagnos eller liknade för hon verkade inte fatta och begripa saker på ett normalt sätt. Så var det dock inte, så jag tänker att det bara stärker påståendet om att karaktärerna inte känns trovärdiga. Boken kändes som något lagom att ta sig igenom på en helg, men inget som jag direkt rekommenderar, om man inte vill ha något enkelt och lite fånigt. Fast även då måste det finnas bättre alternativ.