söndag 23 september 2018

Min fantastiska väninna

Foto: adlibris.com/se
När man är med i en bokcirkel får man ibland läsa böcker som man själv inte skulle ha valt. Den här boken skulle jag mycket väl ha kunnat välja själv. Elena Ferrantes böcker har varit rätt så omskrivna och fått bra kritik. Min fantastiska väninna är den första i en serie på fyra böcker.

Bokens berättare är Elena. Hon berättar om sin uppväxt i Neapel på 50-talet. Hon berättar om fattigdomen, våldet och allt det andra. Hon berättar om Lila, som blir hennes bästa vän.

Jag tycker att berättarstilen är omständig. Det känns ofta som att det är samma saker som händer om och om igen, med små variationer. Antagligen var det så deras barndom såg ut men det blir inte fantastisk läsning, enligt mig. Längre fram i boken börjar det hända lite andra saker, när flickorna blivit tonåringar och börjat intressera sig för killar.

Jag vet inte om jag kommer att lyssna på de följande böckerna. Just nu blir det inte i alla fall. Jag får väl se om andan faller på någon gång i framtiden. Naturligtvis vore det lite intressant att se hur Elenas och Lilas liv utvecklas men samtidigt så kan jag inte direkt känna att jag bryr mig så mycket om det.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar