Huset vid sjön

Foto: bokus.com

Huset vid sjön är den tredje boken av Kate Morton som jag läser. Jag rekommenderar verkligen denna författare. Böckerna har alltid en story i nutid och en i det förflutna. Någon i nutiden forskar i vad som hänt tidigare, samtidigt som man får följa personerna från förr också. Det är alltid någon form att mysterium, ett ouppklarat brott eller en familjehemlighet som uppdagats. Det är aldrig en kärlekshistoria som är drivkraften i berättelsen, utan mysteriet, karaktärerna och deras relationer står i centrum.

1933 har familjen Edevane sin årliga fest på sitt lantgods i Cornwall. Familjen verkar lycklig, det är inte länge sedan barnaskaran blev fyra vid ankomsten av den efterlängtade sonen. Allt förbyts dock i tragedi när det följande morgon visar sig att sonen är försvunnen. Han återfinns aldrig och familjen blir aldrig den samma igen.

2003 har Sadie Sparrow tvingats ta ledigt från sitt jobb vid Londonpolisen. Hon blev lite för engagerad i ett fall, och anses inte kunna vara professionell längre. Hon reser till sin morfar i Cornwall och springer av en händelse på familjen Edevanes övergivna hus och deras historia. Hon vänder sig till Alice Edevane, 16 år vid tragedin och nu gammal deckarförfattare, för att få tillstånd att gå in i huset och göra efterforskningar.

Alla karaktärer bär på sina egna hemligheter och det som i bokens början verkar vara sanningen visar sig bara vara en persons minnens och antaganden. Inte förrän Sadie och Alice hjälps åt kan de kasta ljus över hela historien.

Beröringspunkten mellan flera av historierna i boken är förhållandet mellan mor och barn. Vad är en mor beredd att offra för sitt barn? Vad är hon beredd att ge upp? Om man har egna barn så utgår jag från att detta kan beröra ännu mer. Fast även jag tyckte att det var en mycket bra och spännande bok.