Le, Smilja

Foto: bokus.com

Nu har jag läst Le, Smilja av Torben Poulsen, som var en av böckerna som mina elever fick välja på att att läsa i vårt läsprojekt.

Boken handlar om 16-åriga Smilja som bor i en by i Bosnien och lever ett vanligt tonårsliv. Hon tänker inte så mycket på om vännerna och grannarna är serber, kroater eller muslimer. Kriget förändrar dock allt. Läsaren får följa Smilja, hennes familj och vänner och läsa om hur kriget påverkar deras liv och framtidsdrömmar.

Jag tycker att det var en bra bok. Även fast boken inte är så lång och rätt så lättläst så är den verklighetstrogen, spännande och engagerande. Den har till och med en liten kärlekshistoria. Smilja möter flyktingen Marko, som senare visar sig vara något annat än vad han först utger sig för att vara.

Mycket i hur kriget beskrivs får mig att tänka på andra världskriget, men det beror nog på att det är det krig som jag vet mest om. Alla krig liknar nog varandra på ett eller annat sätt. Jag tänker också på när detta krig pågick och jag bara var ett barn. Jag förstod inte så mycket av vad som hände då, men jag kommer ihåg att det kom många flyktingar från det som vi då kallade forna Jugoslavien. Det måste vara fruktansvärt att vara tvungen att lämna sitt hem och inte veta var man ska hamna eller om man ens kommer överleva. Jag hoppas att jag aldrig behöver uppleva det.

Jag rekommenderar boken till alla som vill läsa en realistisk krigsskildring, men inte orkar läsa en tegelstenstung bok för det.