Stacken

Foto: adlibris.com/se

Boken som ska diskuteras på nästa bokcirkel är Stacken av Annika Norlin. På ett sätt skulle man kunna säga att det inte händer så mycket i denna bok, men på ett annat sätt skulle man kunna hävda att massor händer. 

Emelie blir utbränd och lämnar staden för skogen uppe i Norrland, där hon tillbringade sina barndomssomrar med sin farmor. Farmor och hennes hus finns inte längre kvar så Emelie tältar i skogen. En dag ser hon en grupp människor nere vid sjön. Hon kan inte riktigt förstå sig på gruppen. De ser inte ut att höra ihop men det är uppenbart att de ändå gör det. Hon iakttar dem tills hon hamnar i direkt kontakt med dem. 

I boken får vi också följa gruppens medlemmar och höra om deras liv innan de blev en grupp, som kallar sig för Stacken. Jag tänker att namnet syftar på en myrstack, men jag skulle även föreslå att det finns fler stackar som rent metaforiskt skulle kunna ha med namnet att göra. En höstack till exempel, där man kan tappa bort saker (eller sig själv). 

Jag tänker på Knutby när jag lyssnar på denna bok. Inte för att Stacken är en religiös sekt men för att den ändå har vissa likheter med församlingen i Knutby. Det finns en stark kvinna som leder, men hon säger själv att hon inte valt det utan att de andra valt att följa henne. Det finns människor som far illa under hennes styre, även om de själva inte förstår det först. 

Det är en intressant bok. Den väcker många tankar, om hur vi lever våra liv och vad som är ett "bra" liv. Jag var rädd för att boken skulle sluta helt öppet och lämna mig med tusen frågor. Jag blev glad över att så inte var fallet. Saker och ting reds upp och man får ett tydligt avslut med karaktärerna. Det gillade jag.
  

Sand

Foto: eduna.se

När jag vaktat prov eller haft tyst läsning med eleverna har jag läst Sand av Petter Lidbeck. Jag hade inga direkta förväntningar på boken när jag började. Det råkade bara vara så att boken stod i ett klassrum där jag vaktade ett prov åt en kollega. Jag började läsa och insåg snabbt att detta var ju ändå rätt så bra.

Amad ska på prao och har blivit tilldelad en plats på ett företag. När han kommer dit får han reda på att de jobbar med sand. Han blir inte så impad och kan inte alls föreställa sig att hans tid där kommer ändra riktningen på hans liv. Stax efter att han börjat får företaget inbrott och alla deras datorer, med deras forskning, blir stulna. Det blir ett stor problem då de ska åka till Lissabon för att presentera sin forskning på en mässa. Amad får följa med dem dit. Företaget består av tre personer, men en ligger på sjukhus då han skadades i inbrottet. En tar med sin tonårsdotter på resan, så Amad träffar Saga på resan till Portugal. Han tror inte att de hade kunnat bli vänner i något annat sammanhang och han har till att börja med svårt att öppna sig och släppa in henne. Tiden på företaget och med Saga ger Amad nya drömmar och förhoppningar inför framtiden. I början upplevs han som en person i riskzon för att hamna på fel sida om lagen, men han är inte så illa ute att inte en knuff i rätt tid kan få honom på rätt spår. 

Jag tyckte som sagt att boken var rätt så bra. Den var lättläst och jag kan se att den kan passa på högstadiet om man vill ha något med bra innehåll, men som ändå inte är svårläst.
 

A court of wings and ruin

Foto: adlibris.com/se

A court of wings and ruin tycker jag är den hittils bästa boken i Sarah J. Maas serie om Feyre. Den andra boken var bättre än den första och denna, den tredje, var ännu bättre. Nu var det spännande och engagerande genom hela boken. Det betyder dock inte att jag tycker att man kan hoppa över de två första böckerna. Det är ju ändå en serie och varje bok tar vid där den förra slutade och man får nog mer se det som en helhet, med långsam början.

I början av denna bok återvänder Feyre till Tamlin och vårhovet, för att ta reda på hur djupt hans samarbete med den elake kungen från Highburn går. Hennes band med natthovets höglord Rhysand kan dock inte brytas och det är hos honom som hon hör hemma. Under hotet från Highburn måste de dock alla samarbeta för att inte gå under. Feyres systrar blir nu också brickor i detta spel, högst motvilliga brickor. Kanske kommer de att få större roller i historien nu... 

Romantasy-genren håller fortsatt sitt grepp om mig och jag kommer fortsätta med denna serie och även plocka upp någon annan när det inte finns fler utgivna i denna. Det ska komma fler i denna serie om jag förstått saken rätt... Vi får se när det blir.

De ovärdiga

Foto: adlibris.com/se

Bokcirkelns senaste bok var De ovärdiga av den norske författaren Roy Jacobsen. Den hade fått fina omdömen, men det var inte direkt något som vi höll med om. Alla i bokcirkeln upplevde att de tappade bort sig, inte förstod när det gjordes hopp i tiden och ibland hade svårt att hålla reda på alla karaktärer och vad som egentligen hände. En del saker beskrevs noga och man trodde att det skulle bli betydelsefullt, men det var inte säkert att det blev så. Vi var alltså lite besvikna på den bok som vi trodde skulle vara intressant, om norska ungdomar under andra världskriget.

Karl är den karaktär som först presenteras, men han är inte den enda huvudpersonen. Hans kompisar och syskon är lika betydelsefulla för handlingen. Även en del av föräldrarna spelar roll för historien. De lever i ett fattigt område i Oslo. Under kriget stjäl de, säljer på svarta marknaden och gör affärer med tyska soldater. Alla klarar sig inte helskinnade från kriget. Både död och fängelse är slutstation för en del. Jag hade svårt att känna med karaktären och engagera mig i deras öden. Jag upplevde dem inte som speciellt sympatiska och jag förstod inte allt som hände. Helt plötsligt hade det gått vad som verkade vara flera år, helt plötsligt var någon död. Det hade kunnat vara intressant men jag kan inte tycka att det är bra berättat. Detta trots all fin kritik och att författaren tydligen anses vara en av de bästa i Europa. 
 

A court of mist and fury

Foto: adlibris.com/se

A court of mist and fury är den andra boken i Sarah J. Maas serie om Feyre. Jag hade läst innan att denna skulle vara bättre än den första boken. Det tycker jag att den var, men även denna var bitvis lite seg. Däremot så var slutet mycket spännande och väldigt dramatiskt, så jag är väldigt sugen på att fortsätta lyssna för att få höra hur det ska gå. 

Feyre dog för att kunna rädda Tamlin och hans hov. Alla alvernas höglorder använde sina krafter för att ge henne livet tillbaka. Det gjorde även Feyre till en högalv. Dessutom fick lite av alla lordernas krafter. Man kan tro att hon då ska känna sig mäktig, odödlig och kraftfull, men så blev det inte. Hon hade dåligt samvete för vad hon hade gjort för att kunna rädda Tamlin och nu kan hon inte gå vidare och finna någon frid. Till på köpet vill Tamlin bara skydda henne, från allt och alla. Det innebär att hon inte kan göra något på egen hand eller utanför huset. Hon får inte ens bestämma över deras bröllop. Allt blir för mycket för henne och hon ropar ut, i vad hon tror är ingenting, att någon ska rädda henne. Rhysand, natthovets höglord, som hjälpte henne när hon försökte rädda Tamlin och som är den vackraste man hon sett, kommer till hennes undsättning. Han har hört hennes rop och tar henne till sitt hov och erbjuder henne att stanna. Det tar större delen av boken innan man förstår varför han gör det, men det är värt väntan. Det är mer dramatik och större hot i denna bok. Feyre måste lära sig förstå sina nya krafter, släppa sina skuldkänslor och hitta sin plats i alvernas värld. 

Nu ska jag lyssna på boken till bokcirkeln, och sedan kan jag återvända till Feyres äventyr.
 

Ronja Rövardotter

Foto: adlibris.com/se

På påsklovet tittade jag på den nya serien om Ronja Rövardotter. Jag hade tidigare inte läst Astrid Lindgrens bok, så jag plockade fram Ronja Rövardotter på Storytel och lyssnade. 

Jag kunde konstatera att den gamla filmen följer boken väldigt bra. Några detaljer fanns dock i boken och hade plockats upp av den nya serien. En hel del är annars tillagt i tv-serien. Jag antar att det är för att ge sammanhang till det som händer. Att man ska få se mer av de människor som rövarna tar ifrån och hur deras liv påverkas av att ha rövarband i skogarna runt sin by. Jag tycker att både den gamla filmen och den nya tv-serien är bra. Boken var också bra, men jag hade nog hoppats på att den skulle ge mig mer om bakrunden till Mattis och Borkas osämja och gärna om hur de träffade sina fruar Lovis och Undis. Boken gav mig dock inte mycket i den vägen, men tv-serien ger lite info som känns trovärdig i sammanhanget.

Jag har verkligen inte läst allt som Astrid Lindgren skrivit, men allt som jag har läst är bra. Denna bok följer som sagt Ronjas uppväxt i en borg i en skog, där hennes far och hans rövarband rövar från förbipasserande köpmän och resande, förutom från det andra rövarbandet. När hon blir bästa vän med Birk Borkason, får deras vänskap växa i hemlighet då deras pappor är ärkefiender. De är ju barn och bestämmer sig för att vara bror och syster. I den gamla filmen påpekar Birks mamma senare att man vet vad som händer med det om några år. Som barn förstod jag inte vad hon menade. Som vuxen kan man se att det är en form av Romeo och Julia-berättelse och det känns rätt så givet att Ronja och Birk kommer bli ett par när de blir äldre. Har man int läst denna bok så är den väl värd att läsa några timmar på. 
 

A court of thornes and roses

Foto: adlibris.com/se

Jag var ju sugen på romantisk fantasy, och hade hört att Sarah J. Maas serier skulle vara bra. Jag ville lyssna på engelska så då blev det A Court of Thorns and Roses. Om just denna serie hade jag läst att den första boken kunde upplevas som seg, men att det blev betydligt bättre i den andra boken. Jag kan bara hålla med om att det var lite segt. Hoppas nu att den andra är bättre.

Feyre är nitton år och gör sitt bästa för att ta hand om sin familj. Hon lovade sin mamma att hon skulle göra det. Nu när mamman är död och pappan har förlorat hela deras förmögenhet p.g.a. otur och dåliga investeringar så är det Feyres självlärda förmåga till jakt som håller familjen vid liv. De två äldre systrarna är inte direkt till någon hjälp, och de har inte ens sett till att Feyre har lärt sig läsa ordentligt. Vid en jakt dödar Feyre en varg, som var på väg att ta hennes byte. Strax därefter kommer ett odjur till deras stuga och säger att hon måste betala priset för att hon dödar vargen, som inte var en riktigt varg. Feyre lämnar sitt hem och följer med Tamlin till hans hem, där hon ska tjäna av straffet för att ha dödat en fe. Tamlin är en av de högsta stående feerna och kan skifta form, men hela hans hov vilar under en förbannelse, som Feyre inte på långt tid kommer förstå vidden av. Att de alla är tvungna att bära masker ser hon ju direkt, men inte förrän allt som hon med tiden lär sig älska är på väg att gå förlorat förstår hon sin del i spelet och vad som egentligen kan vinnas eller förloras. 

Detta är en sorts version av sagan om skönheten och odjuret. Tamlin kan förvandla sig till ett odjur, och när allt står på spel släpper han Feyre för att han börjar älska henne. Precis som i sagan så är det Feyres kärlek som kan befria honom från den förbannelse han lever med. Jag tycker att boken var helt okej, men jag hoppas att det jag läst stämmer och att nästa bok är bättre.