A court of thornes and roses

Foto: adlibris.com/se

Jag var ju sugen på romantisk fantasy, och hade hört att Sarah J. Maas serier skulle vara bra. Jag ville lyssna på engelska så då blev det A Court of Thorns and Roses. Om just denna serie hade jag läst att den första boken kunde upplevas som seg, men att det blev betydligt bättre i den andra boken. Jag kan bara hålla med om att det var lite segt. Hoppas nu att den andra är bättre.

Feyre är nitton år och gör sitt bästa för att ta hand om sin familj. Hon lovade sin mamma att hon skulle göra det. Nu när mamman är död och pappan har förlorat hela deras förmögenhet p.g.a. otur och dåliga investeringar så är det Feyres självlärda förmåga till jakt som håller familjen vid liv. De två äldre systrarna är inte direkt till någon hjälp, och de har inte ens sett till att Feyre har lärt sig läsa ordentligt. Vid en jakt dödar Feyre en varg, som var på väg att ta hennes byte. Strax därefter kommer ett odjur till deras stuga och säger att hon måste betala priset för att hon dödar vargen, som inte var en riktigt varg. Feyre lämnar sitt hem och följer med Tamlin till hans hem, där hon ska tjäna av straffet för att ha dödat en fe. Tamlin är en av de högsta stående feerna och kan skifta form, men hela hans hov vilar under en förbannelse, som Feyre inte på långt tid kommer förstå vidden av. Att de alla är tvungna att bära masker ser hon ju direkt, men inte förrän allt som hon med tiden lär sig älska är på väg att gå förlorat förstår hon sin del i spelet och vad som egentligen kan vinnas eller förloras. 

Detta är en sorts version av sagan om skönheten och odjuret. Tamlin kan förvandla sig till ett odjur, och när allt står på spel släpper han Feyre för att han börjar älska henne. Precis som i sagan så är det Feyres kärlek som kan befria honom från den förbannelse han lever med. Jag tycker att boken var helt okej, men jag hoppas att det jag läst stämmer och att nästa bok är bättre.