Samlade verk

Foto: adlibris.com/se

Samlade verk av Lydia Sandgren vann Augustpriset 2020. Jag vet inte vad kriterierna för att vinna det priset är men när jag började lyssna på denna bok så undrade jag. Boken fångade mig inte alls. Den drog inte in mig i berättelsen och jag kom flera gånger på mig själv med att tänka på annat och förlora koncentrationen. Då kändes det väldigt jobbigt att boken var så lång. Som tur var förändrades mina känslor för boken. Andra halvan tyckte jag var mycket bättre än första halvan. Då var jag intresserad och brydde mig om hur det skulle gå för karaktärerna. 

Martin Berg har två barn, Raker och Elis. Han äger ett bokförslag med sin vän Per Andrén. För femton år sedan försvann hans fru Cecilia. En morgon var hon bara borta och de har sedan dess inte hört något ifrån henne. I tillbakablickar får vi följa Martin ända från ungdomen. När han börjar gymnasiet träffar han Gustav Becker, som kommer att bli hans vän för livet. Gustav blir konstnär och när Martin träffat Cecilia så hyr de sommarhus tillsammans för att var och en ska kunna fokusera på sitt skapande (Martin vill skriva en roman och Cecilia jobbar med en avhandling). Det är mycket tid som ägnas åt att diskutera författare, filosofer och konstnärer. Mycket tid går utan att det händer speciellt mycket. När vi närmar oss nutiden mer och vi får följa även Rakel och Elis och deras sökande efter sin försvunna mamma så blir det mycket mer intressant. Slutet är dock extremt otillfredsställande. Jag hade velat få veta lite mer. 

Trots allt skönt att kunna ändra åsikt om en bok som först var seg och ointressant. Samtidigt var det en väldigt lång startsträcka, med tanke på att jag inte började uppskatta boken förrän jag passerat hälften.