fredag 15 september 2017

Störst av allt

Foto: adlibris.com/se
Jag har inte tidigare läst något av Malin Persson Giolito, men i somras hörde jag hennes sommarprat och nu har jag lyssnar på hennes bok Störst av allt. Denna bok har fått väldigt bra kritik. Jag tycker nog inte riktigt att den lever upp till det. Den är helt klart bra skriven, med ett snyggt och välflytande språk. Däremot så känner jag aldrig riktigt att jag bryr mig om karaktärerna.  Det blir ett minus för mig att inte känna för bokens karaktärer.

Boken börjar med att Maja sitter häktad för mord. Sedan får vi följa henne genom rättegången och i tillbakablickar får vi reda på vad som hände och vad som ledde fram till händelsen som försatte henne i denna situation.

Maja kommer från en rik familj och hennes föräldrar blir väldigt förtjusta när hon blir ihop med Sebastian som kommer från en ännu rikare familj. Allt är dock inte så bra som det kan verka. Sebastian lever hårt och det är inte svårt att tro att det beror på att hans mamma stuckit och att hans pappa inte verkar bry sig om honom alls. När Sebastian försöker ta sitt liv så tycker Majas föräldrar att det är självklart att hon ska ställa upp för Sebastian och stötta honom, trots att hon då gjort slut med honom för att hon vill bli ihop med klasskompisen Samir. Föräldrarna lär nog ångra att de uppmuntrade detta när Maja blir inblandad i en skolskjutning, som Sebastian startar.

Som sagt, så känner jag länge att jag inte bryr mig om ifall Maja blir frikänd eller inte. Det är naturligtvis intressant att få reda på vad som hände och mot slutet inser jag att jag faktist har en åsikt om hur jag vill att det ska sluta. Det är en helt okej bok, men inte riktigt så fantastisk som kritikerna skrivit.

Så här i efterhand funderar jag lite över titeln på boken. Störts av allt.... Det får mig att tänka på bibelordet där det står att störst av allt är kärleken. Är det det som författaren vill att vi ska associera till? Ska man tänka att Maja drivs av kärlek? Jag vet inte om hon gör det... Flera andra karaktärer verkar däremot ha stor avsaknad av just kärlek. Jag gillar i vilket fall att en titel kan få en att fundera så där.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar