En enda natt

Foto: adlibris.com/se

På ett dygn har jag läst En enda natt av Simona Ahrnstedt. Bara det visar ju att det inte handlar om tung litteratur direkt.

Jag har kommit fram till att detta nog är mitt "guilty pleasure". Kärleksromaner som egentligen inte går ut på något annat än att huvudpersonerna ska få varandra i slutet. Naturligtvis kan det vara färgstarka personligheter (men oftast är de stereotypa), attraktion som det slår gnistor om, het passion, hemligheter och hinder som till slut övervinns eftersom kärleken är större. Fast kokar man ner allt till sin kärna så handlar det bara om att huvudpersonerna ska förstå att de inte kan leva utan varandra, att de gör varandra till bättre människor och att de inte kan vänta en minut till på att börja leva sina liv tillsammans. Många gånger har jag tänkt att man kan bli lite skadad av att läsa sådant. Tänk om man aldrig kan nöja sig med verkligheten? Kan kärlek vara så här på riktigt? Troligtvis inte! Kanske är jag skadad för livet, men jag kan inte sluta att, i alla fall ibland, läsa sådana här böcker.

Denna boks huvudpersoner heter Natalia De la Grip och David Hammar. Hon är född i Sveriges adel och överklass, jobbar i finansvärlden och vill inget hellre än att få en framstående post i familjens imperium. Problemet är att hennes pappa är en rasistisk mansgris som inte tycker att kvinnor passar i finansvärlden (eller kanske ens i arbetslivet). David däremot växte upp med en ensamstående mamma och fick genom stipendium gå på de fina skolorna. Hans erfarenheter som arbetarklass bland överklassens barn driver honom sedan genom livet till att lyckas. Han blir riskkapitalist och en efter en förgör han de som trampade på honom under uppväxten. När de två möts så dras de mot sin vilja till varandra. David tänker kapa familjen De la Grips imperium men kan trots det inte hålla sig borta från Natalia.

Familjehemligheter dras fram i ljuset och innan Natalia och David till slut får varandra så är deras liv för alltid förändrade. Förhoppningsvis mest till det bättre.

Det här är första delen i en trilogi. Det är alltid roligt att läsa serier och få se hur det går för karaktärerna efter att deras historia annars skulle vara slut. Nästa bok handlar om Natalias yngre bror Alexander och läkaren Isobel, men Natalia och David lär med största säkerhet skymta förbi, åtminstone i periferien, så att jag får reda på lite vad som hände sedan, när de "levde lyckliga i alla sina dagar".