Pottungen

Foto: adlibris.com/se

Då har jag läst ut Anna Laestadius Larssons andra bok; Pottungen. Återigen får man följa hertiginnan Charlotta, Sophie Piper (född von Fersen) och den tidigare pottungen Johanna. När denna bok tar vid så har det gått 12 år sedan man lämnade karaktärerna i slutet av första boken. En del saker har förändrats men det mesta är detsamma. Det är samma elände och samma orättvisor i samhället. Kvinnorna är nu i 35-årsålder och livet har gett dem mer erfarenhet. Fast det hjälper ju inte så mycket då ingen av dem har några direkta möjligheter att styra sina egna liv.

Det är mest intressant att följa Johanna. Hon är ju den karaktär som är helt påhittad och som man följaktligen inte kan läsa om någon annanstans. Hon verkar ett tag vara den som har mest möjlighet att faktiskt förändra sitt liv. Efter allt elände hon gått igenom så unnar jag henne verkligen lite lycka och framgång. Fast saker och ting blir inte som hon tänkt sig eller som jag hoppats. Trots det är hon en stark och handlingskraftig person så jag har fortfarande hopp om att situationen kan förändras igen, i tredje boken (undrar när den kommer ut...).

Jag läste inte denna bok lika snabbt som den första. Kanske beror det på att böckerna är rätt så lika och det känns inte riktigt som att det är mycket nytt som händer nu. Det är mycket av samma bekymmer och intriger. Då blir ju inte drivet att läsa vidare lika starkt. Fast det är en bra bok och jag kommer definitiv att läsa nästa bok när det kommer.