Strandläsning

Foto:adlibris.com/se

Emily Henry är en romanceförfattare som blivit populär de senaste åren (som jag uppfattat det i alla fall). Jag tror att Strandläsning är hennes första bok. Det är en rätt så trevlig feelgood, men lite klyschig och fånig stundtals.

January Andrews är romanceförfattare, men nu har hon skrivkramp. Hon flyttar in i det strandhus hon ärvt av sin pappa och det visar sig att hennes närmsta granne är hennes ärkefiende från college, Augustus Everett. Trots att även han är en framgångsrik författare nu så lider också han av skrivkramp. De två författarna ingår ett vad som går ut på att de ska skriva i den andres genre och få lektioner i research av den andre. Fredagar och lördagar ägnas alltså åt romantiska aktiviteter och intervjuer med offer från en sekt. 

Man behöver egentligen inte oroa sig för om deras skrivkramp ska släppa eller om de ska bli kära i varandra på kuppen. Även om det är lite fånigt ibland så är det också trevligt. Jag ångrar inte att jag lade några timmar på att lyssna på denna bok.
 

Med bergens andetag

Foto: adlibris.com/se

I somras funderade jag på vad jag skulle välja för bok till bokcirkeln. Jag övervägde flera alternativ men efter att jag lyssnat på ett författarsamtal med Therese Widenfjord och diskuterat med en bokälskande kollega så valde jag Med bergens andetag. Jag fastnade rätt så direkt och lyssnade på boken på fyra dagar, (trots att det var under uppstartsvecka på jobbet). 

Boken har två huvudpersoner. Den första vi möter är Ellie. I första kapitlet är det 1976 (om jag kommer ihåg rätt), men sedan hoppar handling fram till 2014. Då handlar det även om fotografen Nick. 

Nick har lämnat de fattiga bergstrakterna i Appalacherna där han växte upp för New York. Nu får han ett samtal från sin fasters man som berättar att hans pappa ligger för döden. Han återvänder då, för första gången på 15 år. Man förstår att något speciellt hände då, för 15 år sedan. Något som gjorde familjen arg och besviken på Nick. De blir alltså inte så glada när han dyker upp. 

Ellie är nu en kvinna i 60-årsåldern som förlorar sitt hem, och inte har förmågan eller möjligheten att reda upp sin situation. Till slut korsas Nicks och Ellies vägar och jag hoppas så att de båda kan finna  frid och försoning till slut.

Mycket i denna bok är tragiskt, så mycket elände, fattigdom och utsatthet. Någon på Storytel gjorde en jämförelse mellan denna bok och Där kräftorna sjunger. I första kapitel så tänkte jag att jag förstod varför. Det finns likheter mellan Ellies och Kyas liv, (men också stora skillnader). Även om USA för många är "the land of dreams" så är det också många som inte uppnår drömmen. I denna bok skildras en verklighet som inte så ofta visas i glassiga Hollywoodproduktioner och feelgoodromaner. Författaren talade själv, i författarsamtalet som jag hörde, om hur det finns både stor rikedom och fattigdom i USA. Hur man kan bli hur rik som helst men också vara hur fattig som helst, och att detta finns alldeles bredvid varandra i samhället. Det är nog till och med svårt för oss som bor i Sverige att föreställa sig konsekvenserna för människor i ett samhälle som saknar de skyddsnät som vi har här. Sammanfattningsvis kan man väl säga att jag gillade boken och är nöjd med att jag valde den till bokcirkeln.
 

Ruthless vows

Foto: adlibris.com/se

Ruthless vows är den andra och avslutande delen i Rebecca Ross korta serie. Den tar vid där den första boken slutade och vi möter än en gång Iris och Roman. De är mitt i ett krig och har slitis isär av stridigheternas fasor. 

Roman har fått minnet raderat av guden som leder kriget på ena sidan. Han minns alltså inte längre Iris och den kärlek de fann. Han börjar skriva på en gammal skrivmaskin och när ett brev dyker upp i hans garderob svarar han. Iris vet ju att skrivmaskinerna har ett magiskt band så hon gör allt för att få kontakt med Roman, men inser att hon måste gå försiktigt fram när han inte minns henne. 

Det är inte så att jag tycker att detta är fantastiska böcker, men de är helt okej och jag ville ju veta hur det skulle gå. Hur skulle Iris och Roman få slut på kriget? För ju längre jag kom desto tydligare blev det att de båda skulle spela avgörande roller för att få slut på striden mellan de två gudarna och de arméer som de rekryterat. 

 

Divine rivals

Foto: adlibris.com/se

De senaste dagarna har jag lyssnat på Divine rivals av Rebecca Ross. Det är en Y.A. (young adult) fantasybok. Det är den första boken i en duologi (säger man så på svenska?). Det finns alltså en bok till. Boken var inte fantastiskt men helt okej.

Några gudar som har sovit i många långa år har vaknat och startat krig. Iris storebror kämpar nu i detta krig och deras mamma har i sin sorg över detta vänt sig till flaskan och förlorat jobbet. Trots att Iris lovat sin bror att gå klart skolan så blir hon nu tvungen att hoppa av och istället ta jobb på tidningen Oath Gazette. Där "tävlar" hon mot Roman Kitt om att bli befordrad till kolumnist. På sin mormors gamla skrivmaskin skriver hon brev till sin bror som hon sedan stoppar i garderoben. Vad hon inte vet är att dessa brev hamnar hos någon annan, som efter ett tag skickar ett brev tillbaka och påpekar att han inte är Forrest. Först tror jag att det är garderoberna som länkar ihop dem, men det visar sig vara skrivmaskinerna som de skriver på. 

Boken har två uppläsaren, en för Iris och en för Roman. Man får alltså följa dem båda. Kul med olika perspektiv tycker jag. Även om boken utspelas i en fantasivärld men gudar, magiska skrivmaskiner och affärer som "känner" vilka varor man har råd med, så finns det också en känsla av första världskriget. Det beror med största säkerhet på att det är ett skyttegravskrig, där våra huvudpersoner senare blir krigskorrespondenter. Jag fortsätter att lyssna på nästa bok imorgon. 
 

Bokhandeln på Riverside Drive

Foto: adlibris.com/se

Den här veckan tog jag en bok från mammas bokhylla; Bokhandeln på Riverside Drive av Frida Skybäck. Jag har läst böcker av författaren tidigare, och så vitt jag kan komma ihåg så gillade jag dem. 

Charlotte är en ung änka när hon helt oväntat ärver ett hus, men både bokhandel och lägenheter, i London. Den som testamenterat detta till henne är en moster som hon aldrig träffat. Hennes mamma dog i cancer för ett par år sedan och hon hade, så vitt Charlotte vet, igen kontakt med sin syster. Charlotte åker till London och tänker att hon ska sälja huset så fort som möjligt, men så blir det så klart inte. 

Man får även följa de två kvinnor som arbetar i bokhandeln och den man som hyr en av lägenheterna. Alla får inte riktigt lika mycket utrymme med de är alla viktiga delar av berättelsen. I tillbakablickar får vi också följa Charlottes mamma och moster, när de kom till London i början på 1980-talet. Allt eftersom kan Charlotte alltså få reda på mer om sitt ursprung, och detta behövs eftersom hennes mamma inte berättade något om hennes biologiska pappa och vad som hände med hennes syster och varför de inte har kontakt. 

Jag gillade boken, men jag störde mig lite på att flera av karaktärerna valde att hålla tyst om saker som det vore bättre om de berättat tidigare. Även när tillfälle gavs så valde de att hålla tyst. Jag är en öppen person och kanske störde jag mig på deras tystnad för att den går emot hur jag själv hade betett mig i en liknanden situation. Till slut kom allt dock fram och även om allt inte blev som jag hade trott eller hoppats så blev det ett bra slut.
 

Gömstället

Foto:adlibris.com/se

Förra helgen köpte jag Nora Roberts Gömstället för 10 kr på en loppis. Under veckan har jag läst den. 

Caitlyn Sullivan är fjärde generationen av skådespelare i familjen. Redan som 10-åring är hon ett känt namn. Allt förändras när hon kidnappas och måste använda allt sitt mod och all sin list för att rymma. Hon tar sig till familjen Coopers gård och Dillon (som är två år äldre än henne) hittar henne och väcker sin mamma och mormor så att de kan ta hand om den skrämda flickan. Detta trauma kommer att påverka Caitlyn under hela resten av boken. Hon tillbringar först flera år med sin pappa och hans farmor på Irland. Sedan försöker hon sig på skådespeleriet i L.A. igen men efter det blir det flera år i anonymiteten i New York. Någon har nämligen inte glömt den misslyckade kidnappningen och ringer skrämmande samtal till Caitlyn när hon är ensam och sårbar. Fast det finns även bra människor som inte glömt. Hela tiden har familjen Cooper kontakt med Caitlyn och det är tillslut där, i Big Sur, som hon finner platsen där hon känner sig hemma. 

Boken är spännande och sträcker sig över rätt så lång tid. Jag gillar den, men det är ju ingen överraskning eftersom jag brukar gilla Nora Roberts böcker. Lagom dos av kärlek och spänning enligt mig.
 

Nuckan

Foto: adlibris.com/se

Malin Lindroths Nuckan är en bok som legat länge i min bokhylla på Storytel. Det är en kort bok, så nu lyssnade jag på den när jag körde hem till mina föräldrar. Endast några minuter var kvar när jag kom fram. 

Malin skriver om att vara ofrivilligt ensamstående. Hon vill reclaim ordet nucka, men jag får uppfattningen att det inte går så där lysande. Ordet har mest negativa konnotationer för folk. Under stor del av boken tycker jag är det är rätt så deppigt, även om jag känner igen mig i en hel del. Mot slutet blir det väl lite mer hoppfullt, men trots det så tycker jag inte att detta var en speciellt upplyftande bok. Antagligen är inte det heller syftet med den. Jag vill dock hellre känna att hoppet om att hitta en livskamrat fortfarande lever. Jag vill inte kalla mig själv för en nucka. Det var på ett sätt intressant att lyssna på hennes funderingar om "nucklivet", men detta var inte en bok som jag kommer bära med mig eller som gav mig några nya och spännande insikter om livet.