Den engelska flickan

Foto: adlibris.com/se

När det var bokrea köpte jag Den engelska flickan av Katherine Webb, för jag tyckte att den verkade bra. När jag började läsa så grep den inte alls tag i mig. Handlingen var intressant men ändå var det något som gjorde att jag inte drogs med. Jag kämpade på och framåt slutet var jag helt fast, men det borde inte behöva ta över halva boken innan man känner så.

1958 reser Joan Seabrook med sin fästman till Oman. Hennes bror som är militär är stationerad där så de ska naturligtvis träffa honom och eftersom Joans pappas gamla vän jobbar på det brittiska konsulatet där så ges möjligheten för dem att komma dit. Joan tänker också besöka en av sina idoler, den upptäcktsresande Maude Vickery, som aldrig återvände till England utan stannade i Oman.

Joan träffar Maude och det visar sig senare sätta igång en rad händelser som blir mycket dramatiska. Emellanåt får man ta del av Maudes liv i tillbakablickar, och det är till att börja med de delarna som drar in mig i historien. Att Maude som kvinna blev upptäcktsresande i början av 1900-talet är uppseendeväckande i sig och hon är en minst sagt egen och speciell person.

En del av bokens "hemligheter" räknar jag ut men de flesta kommer som överraskningar för mig och det är det som gör slutet så pass bra. Boken var som helhet helt okej, men det tog alldeles för lång tid innan den grep tag i mig. Några fina eftermiddagar på balkongen gjorde att jag fortsatte läsa även när det inte kändes så intressant.