Den engelska flickan

Foto: adlibris.com/se

När det var bokrea köpte jag Den engelska flickan av Katherine Webb, för jag tyckte att den verkade bra. När jag började läsa så grep den inte alls tag i mig. Handlingen var intressant men ändå var det något som gjorde att jag inte drogs med. Jag kämpade på och framåt slutet var jag helt fast, men det borde inte behöva ta över halva boken innan man känner så.

1958 reser Joan Seabrook med sin fästman till Oman. Hennes bror som är militär är stationerad där så de ska naturligtvis träffa honom och eftersom Joans pappas gamla vän jobbar på det brittiska konsulatet där så ges möjligheten för dem att komma dit. Joan tänker också besöka en av sina idoler, den upptäcktsresande Maude Vickery, som aldrig återvände till England utan stannade i Oman.

Joan träffar Maude och det visar sig senare sätta igång en rad händelser som blir mycket dramatiska. Emellanåt får man ta del av Maudes liv i tillbakablickar, och det är till att börja med de delarna som drar in mig i historien. Att Maude som kvinna blev upptäcktsresande i början av 1900-talet är uppseendeväckande i sig och hon är en minst sagt egen och speciell person.

En del av bokens "hemligheter" räknar jag ut men de flesta kommer som överraskningar för mig och det är det som gör slutet så pass bra. Boken var som helhet helt okej, men det tog alldeles för lång tid innan den grep tag i mig. Några fina eftermiddagar på balkongen gjorde att jag fortsatte läsa även när det inte kändes så intressant.

Historien om Leon - Schindlers yngste arbetare

Foto: adlibris.com/se

Innan det blev sommarlov bestämde svensklärarna att vi skulle läsa en bok var över sommaren och förbereda uppgifter till eleverna om den boken. Jag fick boken Historien om Leon - Schindlers yngste arbetare av Leon Leyson.

På väg hem från semstern så lyssnade jag och min bror på boken i bilen. Den var fyra och en halv timme och jag tycker att den lämpar sig mycket bra för att läsa med elever på högstadiet. Man behöver inte en massa förkunskaper om andra världskriget för att förstå utan allt förklaras enkelt och tydligt.

Leon växer upp i Narewka i Polen. Hans pappa lämnar hembygden för fabriksjobb i Kraków och efter några år av sparande kan resten av familjen följa efter. Leon är 10 år när tyskarna invaderar Polen och familjen får flytta till gettot. Pappan är den förste som får jobb hos Schindler, på hans fabrik, men senare kommer en bror, mamman och Leon själv med på Schindlers lista. Man får följa familjen genom andra världskrigets fasor och se hur Schindler blir räddningen för flera av dem.

Boken är hemsk, gripande och viktig, men samtidigt mycket bra. Den berättar om krigets vedermödor, ur en judisk pojkes perspektiv. Man får också veta hur det gick för Leon sedan, som vuxen i USA. Det var först efter filmen Schindlers list som Leon började berätta om vad han varit med om, i sin barndom i Polen. 

Stanna hos mig

Foto: adlibris.com/se

Boken till nästa bokcirkel heter Stanna hos mig och är den nigerianska författaren Ayòbámi Adébáyòs debutroman. Jag hade först lite svårt att komma in i den, men det var nog för att jag just då satt på ett varmt tåg med en katt som inte var helt nöjd med situationen. När jag sedan läste vidare kom jag in i den utan problem och drogs in i intrigen.

Yejide och Akin träffas på universitetet och har nu varit gifta i fyra år. De är lyckliga men det som saknas är ett barn. Akins familj trycker på om att han ska ta sig en till fru. Yejide träffar läkare och går pilgrimsvandringar. Akin vill få både familjen och Yejide nöjda, men det blir en omöjlighet.

Boken handlar om hur parets problem med att få barn sliter på deras äktenskap, hur det leder till svek, skam och förbittring. I bakgrunden pågår det oroliga 1980-talet i Nigeria.

Det är ofta Yejide som är berättaren med då och då kommer ett kapitel då Akin berättar. Ofta ger detta helt nya perspektiv på saker och ting och man får reda på saker som Yejide inte har en aning om och därför inte läsaren heller, förrän Akin tänker på dem.

Detta är nog inte en bok som jag själv skulle ha valt att läsa men den var helt okej och helt klart läsvärd, om inte annat så för att vidga vyerna lite och läsa böcker från delar av världen som man inte så ofta läser böcker från.